onsdag 1 september 2010

SVENSKENERGI nr 7 om kärnkraftvärme Intervju med Jan Björklund kopia av artikel

Några frågor om kärnkraftvärme till Folkpartiets Jan Björklund Folkpartiets partiledare, utbildningsminister Jan Björklund, har gjort sig känd för att plädera för såväl mer kärnkraft i Sverige som för ett bättre utnyttjande av kärnkraftverken.

Få verkar lyssna på dig i kärnkraftsfrågan, vad beror det på?
– Många partier i Sverige har i hög grad stoppat huvudet i sanden när det gäller kärnkraft, och de som inte gillar kärnkraft gillar heller inte tanken på att bättre utnyttja den kärnkraftsenergi som finns.

I Finland har Fortum presenterat en färdig lösning för hur ett nytt kärnkraftverk i Lovisa, 7 mil från Helsingfors, skulle kunna förse hela Helsingforsregionen med fjärrvärme. Hur ser du på det?
– Detta visar vilka möjligheter det finns att förbättra energiuttaget från ny och befintlig kärnkraft.

Nu ska elbranschen i Sverige, via Elforsk, också undersöka fjärrvärmeproduktion från kärnkraft i ett nystartat projekt. Tanken är att kunna göra samma sak som Fortum i Finland när till exempel Forsmark ska förnyas med nya turbiner.
– Det vore en utmärkt energieffektiviseringsåtgärd att på olika sätt bättre utnyttja det uppvärmda kylvattnet i kärnkraftverken. Stockholm och Göteborg skulle kunna försörjas med värme från Forsmark och Ringhals.

Kan det här konceptet bli en valfråga på något sätt?
– Ja, och det borde det bli.

Hur ser du på tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten?
– Vad gäller tredjepartstillträde ser vi fram emot att sittande utredning lägger fram ett bra förslag till regelverk som kan stärka fjärrvärmekundernas ställning, åstadkomma en effektivare värmemarknad med lägre fjärrvärmepriser och en förbättrad miljö.

Lars Magnell
lars.magnell@krem.se

^

lördag 28 augusti 2010

Folkpartiets valupptakt i Stockholm och i Göteborg



I sitt tal från igår kommenterar Jan Björklund den rödgröna överenskommelsen om Afghanistan. Talet är drygt 44 minuter långt men absolut värt besväret för den som är politiskt intresserad.

Frida M har bloggat om valupptakten idag lördag i Göteborg. Eftersom jag bemannade valstugan vid Kopparmärra under tiden som valupptakten pågick så var jag inte på plats vid Stora Teatern. Därför var det roligt att läsa Fridas rapport.

torsdag 26 augusti 2010

SLUTSATSER EFTER KONFERENS MED SERO PÅ WESTERQWARN 26 augusti





SERO vill ha mer förnyelsebar energi och det är rätt. Men all förnyelsebar energi är inte lika bra
1. Bästa förnyelsebara energi är solenergin och den har bäst utvecklingspotential. Den kan betyda mycket som småskalig energi för bostäder både som uppvärmning och elproduktion men också som storskalig solenergiproduktion i t.ex. södra Europa och Sahara
2. Vattenkraften i storskalig form är utbyggd i Sverige men det är bra med utbyggnad av småskalig vattenkraft. Den bör uppmuntras. Kanske den ger 7 TWH till och kan bli balanskraft till vindenergin
3. Flytande biogas är ett utmärk fordonsbränsle som kan framställas genom rötning och än hellre genom pyrolys av avfall eller biomassa.
4. Det effektivaste fordonsbränslet är el ty den är 4-5 ggr effektivare än fossilbränsle men då skall elen komma helst från sol eller kärnenergi
5. Vindkraften kommer att finnas och bli högst 20 TWH men troligare 10 TWH och den behöver balanskraft i form av vattenkraft
6. Kärnkraften behövs som en basenergi i samhället
7. Bionergi har en begransad användning pga av att allt mer mark kommer att behövas till livsmedelsproduktion
8.Båda förnyelsebar energi och kärnkraft behövs för att ersätta fossilenergin som är helt domninerande idag.

måndag 23 augusti 2010

Helene Odenjung i GP och i P1

Folkpartiets valfilm om skolan:



Kommunalrådet i Göteborg Helene Odenjung porträtteras i dagens GP. Städa för att få socialbidrag är rubriken på artikeln och ämnet debatterade Helene även i P1 idag eftermiddagen.

"Arbetsföra socialbidragstagare ska städa gator eller på annat sätt vara en resurs för kommunen för att få ut sina bidragspengar. Ja i alla fall om Folkpartiet får bestämma. Folkpartiet har tidigare föreslagit att göra kommunerna skyldiga att ställa krav på motprestation från bidragstagarna, men ännu har ingen sådan lagändring gjorts. Men i Göteborg vill Folkpartiet sätta igång ett sådant projekt redan nu." (Citat från SR.)

Pär Gustafsson skriver att det handlar om att bryta utanförskapet i Göteborg. Vissa håller inte med, här är en, men i andra länder har man motprestation som krav eller till och med återbetalningsskyldighet när man får ett arbete efter bidragstiden. Det skulle ju kunna vara så att för vissa personer med bidrag kan det vara en sporre att ta sig in på arbetsmarknaden och som Pär skriver: bryta utanförskapet.

torsdag 19 augusti 2010

TVA en intressant projkettyp för länder som Pakistan mfl

http://en.wikipedia.org/wiki/Tennessee_Valley_Authority

Återindustrialisera Sverige med billig el från kärnkraft


"Bilden ovan symbolisera nedrivningen av gammal industri som början på byggande av ny indusustri"


Det behövs en återindustrialisering av Sverige och det kan ske med hjälp av mer elenergi. Vi skall snarast bygga om våra kärnreaktorer för utökad kapacitet. Elöverskottet som kan uppstå skall vi använda för att dels exportera till övriga Europa för att bli oberoende av kol, olja och gas och dels utveckla energikrävande industrigrenar här hemma såsom stål, metallutvinning, papperstillverkning och kemi. All den ökande malm som kommer att brytas bl.a. i Norrland för export till Kina kan vidareförädlas och därmed sparar man globala transporter till Kina och Indien. Dessa länder kan mycket väl komma att köpa stål och förädlade ämnen istället för bara malm om vi har billig elenergi. Finland räknar med att etablera nya stålverk i Österbotten med energi från sina kärnkraftverk. Detta kan vi också göra i Sverige. Nu gäller det att börja tänka kreativt och affärsmässigt inför en möjlig framtid av ett mycket ekonomiskt starkt Sverige som kan ge alla en utvecklad välfärd utan skatteökningar.

tisdag 17 augusti 2010

Jan Björklund - om studiebegåvade i grundskolan

Så här tycker Jan Björklund att man kan göra med särbegåvade elever:



Det är en del som reagerat negativt mot det här förslaget men med lite sunt förnuft kan man väl konstatera att det är rimligt att om det går att fördjupa sig extra i idrott eller musik så är det väl rimligt att samma principer går att tillämpa för andra akademiska specialkunskaper.

Fler som skriver om duktiga elever i skolan:
Marcus Grundén, Rasmus Jonlund, Nikander, Lotta Edholm, Proffstyckarna, Jessica Ericsson, Ida Lindh, Malin Danielsson, Olov Lindquist, Dagens Skola.

måndag 16 augusti 2010

Veckans par, folkpartiets valmanifest och lite blandat

Igår söndag satt Jan Björklund i soffan tillsammans med Marit Paulsen som bytt ståndpunkt i kärnkraftsfrågan. Veckans par:



I fredags presenterades valmanifestet, det kommenteras av bland andra Runo Johansson i Tidaholm.

Här Jan Björklund:



Gulan Avci och Nina Larsson fick in sin text om språktest på SvD igår söndag också, ett förslag som många folkpartister tycker är riktigt bra:
Jesper Svensson, Pophöger, Karin Långström Vinge är några positiva röster.

Läs gärna Merit Wagersamma tema och jämför med Finland. En kritisk röst kommer från Lena Sommestad som även hänvisar till viisverige som tar upp en intressant OECD-rapport på temat.

Per skriver om nya sifo och att fp går fram. Den nyheten kommenteras även av Mathias Sundin, Martin Andreasson, Tommys tankar, Kent Persson, Peter Andersson, Tokmoderaten och Thomas Böhlmark. Nyligen presenterades också allianskampanjen, samma dag hade vi en alliansbloggträff som var mycket givande. Med en liten alliansledning är det också glädjande att centern ökar lite. Vi är ett bra gäng i folkpartiet och i alliansen. Nu kör vi!

tisdag 10 augusti 2010

Kommunal miljö och energipolitik

FP vill säkerställa smart, miljövänlig, säker och billig energi och därför vill vi arbeta med följande frågor lokalt;
• Energin skall användas så bra som möjligt i boende och transporter
• I huvud enbart byggande av lågenergihus och smarta energieffektiviseringar i äldre bostadsbestånd
• På lokal nivå skall förnyelsebar energi t.ex. solkraft, jordvärme, biogas uppmuntras. Ett smart elnät som innebär att el skall kunna säljas och köpas mellan husägare, företag och Mälarenergi
• Ökad biogasproduktion av avfall från hushåll, lantbruk, industri och skogsbruk genom förgasning och rötning. Samarbete mellan kommun, lantbruk och företag skall utvecklas inom biogasområdet.
• Avskaffa fossilbränningen vid kraftvärmeverket och ersätta det med eldning av biobränsle och avfall senast 2014
• Undersöka möjligheterna till spillvärme från Forsmark i Mälardalen
• Kärnkraft och vattenkraft som förser oss med billig basenergi på nationell nivå.

Den kommunala miljö och energipolitikens grunder
Den snabba förbrukningen av vårt naturkapital i form av energikällor och vatten är ett kritiskt världsproblem. Utvinningskostnaden av olja, gas och kol kommer att bli allt högre och trots klimatdebatten kommer efterfrågan att öka bl.a. i de nya tillväxtekonomierna bl.a. Kina och Indien. Priserna kommer att rusa i höjden och detta blir ett avgörande skäl att gå över till förnyelsebar energi och kärnkraft. Kommunala energiverk ser redan att biobränslepriserna (skogsråvara och avfall) ökar kraftigt genom starkt stigande efterfrågan. Det blir dyrbart att importera dessa alltmer knappa energiråvaror som dessutom är skrymmande och kommer att kosta mycket att transportera.
Den lokala förnyelsebara energin i form av sol, jordvärme och värmepumpar blir därför viktig och konkurrenskraftig. Jordbruket bör dessutom öka sin självförsörjning av energi via biogas framställt av gödsel och avfall. Denna produktion skulle kunna integreras med kommunernas biogasproduktion av hushålls och industriavfall. En kraftigt ökad biogasproduktion kan åstadkommas genom förgasning av avfall. Biogasdrift tillsammans med el- och elhybridbilar kan på sikt ersätta behovet av fossilbaserad bensin och diesel.
Det behövs en stabil baskraft som kan producera billig miljövänlig, el och detta är kärnkraften. Därför är det viktigt att beslut tas om att bygga om våra kärnkraftsverk till nya generationers reaktorer . Därmed läggs grunden för stabilitet, ekonomisk tillväxt och fortsatt välfärdsutveckling.
Lokal förnyelsebar energi och central energi (kärnkraft och vattenkraft) kommer att samverka genom smarta elnät och skapa ett energioberoende som är viktigt i en alltmer turbulent värld där man konkurrerar med alla medel om de knappa resurserna. Det som krävs är nya 6 affärsmodeller för de som producerar och distribuerar energi. Villaägare, bostadsrättsföreningar och hyresrättsföretag kommer att både sälja och köpa energi. Alla juridiska hinder för detta bör undanröjas snarast genom ändrad lagstiftning. Energibolag måste bli förvaltare av smarta elnät.
I byggandet blir det dels viktigt att dels bygga enbart lågenergihus med möjligheter till egen energiproduktion och dels finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet lågkonsumerande av energi . Här finns dock stora outnyttjade takytor som kan användas för solenergi. Bostadsaktiebolaget Mimer förfogar över mer än 40 hektar lediga tak.
För kommunerna är det nya spännande energistrukturer som växer fram och man får inte bita sig fast i det förgångna utan man måste se den ljusa framtiden an.

Det kommunala bostadsaktiebolaget MIMER
• Mimer skall bli föregångare inom energi- och miljöområdet
• Påbörja byggandet av nya ekologiska bostadsområden med lågenergihus och lokal energiproduktion.
• Utnyttja lediga takytor för värme och elproduktion via solenergi. i det befintliga bostadsbeståndet

tisdag 3 augusti 2010

Miljöpartiets livsfarliga mål




Konsekvenserna av tre livsfarliga miljöpartistiska mål skall analyseras inledningsvis och
1. MP vill inte ha ekonomisk tillväxt
2. MP vill avveckla kärnkraften och får därmed brister i sin energiförsörjning som de inte har täckning för. De talar om att importera grön el ( som inte kommer att finnas )
3. MP vill begränsa transporter, resande och handel
Samtliga dessa tre punkter ger ödesdigra konsekvenser för svensk välfärd och säkerhet.

I huvudsak innebär en sådan politik följande
1. Ett definitivt slut för välfärdsstaten.
2. En minskad sysselsättning
3. Sverige blir sårbart och kan utsättas för ekonomiska utpressningar av stater som innehar stora fossila resurser
4. En ökad lokal och nationell isolering genom färre resor och minskad handel
5. Sverige kommer att missa sina chanser att ytterligare utveckla välfärden
6. Sverige kommer inte internationellt kunna bidra till att klimat och miljöproblemen löses
På ren svenska innebär miljöpartiets politik att Sverige blir fattigare och kommer att inte att kunna uppehålla sin välfärd. Det innebär också att ett antal utvecklingsmöjligheter för svenskt näringsliv och det svenska folket missas. I förlängningen skulle MP ;s politik leder till situationer massarbetslöshet, svält och gammalt armod.
Vi säger till alla väljare att inte låta sig förvillas av de rödgrönas politik och i synnerhet det som leder till kaos och tillbakagång för Sverige Man måste se de sanna sambanden och handla därefter. Det kan låta gulligt med vissa förslag från MP med de leder rakt i fördärvet.
Folkpartiet har en politik som håller och kommer att utveckla landet och ta till vara de möjligheter som skapas av miljö- och försörjningskriserna i världen. Vår globalism och internationalism står obruten. Den rödgröna trojkan står för destruktiv politik och en rödgrön regering måste förhindras genom ett intensivt upplysningsarbete om vad den rödgröna politiken skulle kunna leda till.

onsdag 21 juli 2010

Reflexion vid vedhuggning på mitt sommarställe




Ved är ett primitivt bränsle Träd skall fällas,kapas transorteras,klyvas,torkas mm Dessutom ger vedeldningen miljfarliga gaser och koldioxid till atmosfären
Den vedhög ni ser motsvara kanske ngt miligram uran och med sol el blir det också bekvämare Min ved är trivseleldning på landet samt ett substitut för elenergi som ...blivit för dyr genom tidigare rödgröna skatter Det mest rationella hos mig på landet vore el med värmepump och solpaneler/solceller på taket
Veden kunde användas till att göra papper ellr byggmtrl
Världen är galen just nu men det skall vi ändra på

tisdag 20 juli 2010

Kommuner och stat måste öka produktivitet för att undvika orimliga skattehöjningar

Gunnar Wetterberg (planeringschef på Sveriges akademikers centralorganisation) i Expressen den 19 juli att man borde belöna de duktiga kommunerna för produktivitetsökningar. Han har definitivt rätt. Om inget görs kommer kommunalskatten att öka med 12-13 kronor per skattekrona de närmaste 25 åren. Detta är en oacceptabel utveckling men betingas bl.a. av landets ofördelaktiga befolkningsstruktur med ett stort antal omsorgsbehövande äldre människor som också inte arbetar. En allt mindre del av befolkningen får försörja flertalet. Men utvecklingen kan bli en annan om produktivitetsutvecklingen i kommunerna kunde bli positiv år för år framöver och inte stå still som nu. Gunnar Wetterberg föreslår en statlig styrning som innebär att av varje kommunal skattehöjning så skall hälften gå till staten och vid en skattesänkning får kommunerna tillbaka hälften av sänkningen från staten. Ett sådant system skulle få fart på processöversyner och rationaliseringar i kommun och landsting.

Under nästa mandatperiod måste kommunerna börja öka sin produktivitet och varje gång det blir ebb i kassan kan man inte höja skatten eller ropa på statsbidrag. Rejäla omprövningar av befintlig verksamhet måste frigöra resurser för ny verksamhet Det finna inget funktionellt samband mellan mer pengar och resultat. Sätten att utföra kommunal verksamhet måste ske enligt nya metoder t.ex. mer upphandlade serviceproducenter, mer uppgifter till civilsamhället samt resurssnålare arbetsprocesser och administration. Hela ekonomistyrningen måste omstöpas och ge snabbare signaler om resursförbrukning/prestationer samt möjliggöra omprioriteringar och snabba förändringar. En verklig uppföljning och utvärdering måste ske av all verksamhet. Det som fungerar mindre bra måste snabbt förändras och erfarenheterna spridas så att fler kommuner kan förändra.

Den långsiktiga ekonomiska planeringen måste sträcka sig över mer än två konjunkturcykler både på kommunal och statlig nivå. Vid förra konjunktursvackan stimulerade många ekonomin genom ökade utgifter på lånade pengar som senare måste betalas vilket många upptäcker nu. Det gäller i synnerhet många länder ute i Europa t.ex. Grekland, Ungern, Storbritannien. Den svenska alliansregringen har skött detta mycket bra. Men det finns alltid risk för överbudspolitik i valtider och detta är ytterst skadligt för ekonomin.

Syvende och sist handlar problemen om att vi politiker måste bli duktigare på att styra ekonomi, säga nej oftare, ta långsiktigt ekonomisk ansvar samt våga kräva produktivitetsökningar i verksamheter som man tycker om. Men de senaste årens internationella erfarenheter borde ge oss anledning att nu ta tag i de långsiktiga ekonomiska problemen på allvar

söndag 11 juli 2010

Se Brit Stakston & #SMA live nu - maratonsändning med utvärdering av Politikerveckan i Almedalen

Av ren almedalströtthet råkade jag trycka på fel knapp i blogger & dubbelpostar därmed detta här på NU-bloggen också. Har du tid och möjlighet så är det otroligt lärorikt inför höstens val att ta del av all information som rör Politik & Sociala Medier. Jag kommer att följa upp den här postningen med en genomgång av våra skickliga folkpartibloggare, Per Altenberg med flera. Följ gärna sändningen nedan om politik & sociala medier.



&
Martin Jönsson i SvD
Bisonblogs almedalssummering
Jan Söderqvist i SvD
Jan var som vanligt underbar och kläckte oneliners som "jag tycker att du koketterar, ställ dig i en bar".

Bland sommarlästipsen från elib ingår boken Politik 2.0 & boken finns att beställa i olika digitala format via här. Stort tack till Johan Greiff för både raka & snabba puckar! Här deltog Johan i onsdags:

lördag 10 juli 2010

Det gäller att hitta smarta enrgistrategier för kommunerna

Läs denna som införts i VLT
http://vlt.se/asikter/debatt/1.889574-karl-erik-andersson-fp-konkurrens-om-knappa-resurser-ger-hogre-energipriser-for-kommunerna

Karl-Erik Andersson (FP): Konkurrens om knappa resurser ger högre energipriser för kommunerna

Den snabba förbrukningen av vårt naturkapital i form av energikällor och vatten är ett kritiskt världsproblem. Utvinningskostnaden av olja, gas och kol kommer att bli allt högre och trots klimatdebatten kommer efterfrågan att öka i de nya tillväxt-ekonomierna bland annat Kina och Indien. Priserna kommer att rusa i höjden och detta blir ett avgörande skäl att gå över till förnyelsebar energi och kärnkraft. Kommunala energiverk ser redan att biobränsle-priserna (skogsråvara och avfall) ökar kraftigt genom starkt stigande efterfrågan. Det blir dyrbart att importera dessa alltmer knappa energiråvaror som dessutom är skrymmande och kommer att kosta mycket att transportera.

Den lokala förnyelsebara energin i form av sol, jordvärme och värmepumpar blir därför viktig och konkurrenskraftig. Jordbruket bör dessutom öka sin självförsörjning av energi via biogas framställt av gödsel och avfall. Denna produktion skulle kunna integreras med kommunernas biogasproduktion av hushålls och industriavfall. En kraftigt ökad biogasproduktion kan åstadkommas genom förgasning av avfall. Biogasdrift tillsammans med el- och elhybridbilar kan på sikt ersätta behovet av fossilbaserad bensin och diesel.

Det behövs en stabil baskraft som kan producera billig miljövänlig, el och detta är kärnkraften. Därför är det viktigt att beslut tas om att bygga om våra kärnkraftsverk till nya generationers reaktorer. Därmed läggs grunden för stabilitet, ekonomisk tillväxt och fortsatt välfärdsutveckling.

Lokal förnyelsebar energi och central energi (kärnkraft och vattenkraft) kommer att samverka genom smarta elnät och skapa ett energioberoende som är viktigt i en alltmer turbulent värld där man konkurrerar med alla medel om de knappa resurserna. Det som krävs är nya affärsmodeller för de som producerar och distribuerar energi. Villaägare, bostadsrättsföreningar och hyresrättsföretag kommer att både sälja och köpa energi. Alla juridiska hinder för detta bör undanröjas snarast genom ändrad lagstiftning. Energibolag måste bli förvaltare av smarta elnät.

I byggandet blir det dels viktigt att dels bygga enbart lågenergihus med möjligheter till egen energiproduktion och dels finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet lågkonsumerande av energi. Här finns dock stora outnyttjade takytor som kan användas för solenergi. Bostadsaktiebolaget Mimer förfogar över mer än 40 hektar lediga tak.

För kommunerna är det nya spännande energistrukturer som växer fram och man får inte bita sig fast i det förgångna utan man måste se den ljusa framtiden an.

Karl-Erik Andersson, talesman (FP) i miljö- och energifrågor i Västerås
Publicerad 9 juli 2010 .
Textstorlek 1 2 3 .

fredag 2 juli 2010

MP tillsammans med V och S skulle leda till ruin för landet

Om MP skulle komma till makten i ngn form skulle Sverige bli ett utfattigt och skuldsatt land ungefär som Grekland eller Tyskland.
Vi behöver kärnkraften som dessutom är miljören och koldioxidfri. Med billig elenergi kan Sverige fortsätta utveckla den sociala välfärden utan skattehöjningar. Hade Tyskland byggt ut sin kärnkraft och inte byggt en gasledning så hade Tyskland också haft en starkare ekonomi med lägre elpriser och bättre konkurrenskraft och därmed mindre budgetunderskott.
Vår granne Finland tog nu beslut om två nya kärnkraftverk och det gör man för att bli ekonomiskt starkt och oberoende av Ryssland.
Vi måste se sanningarna i vitögat och förklara för alla hur farligt MP är för vår välfärd och framtid. Om MP regerar blir vi också sannolikt beroende av Ryssland för köp av fossilgas
Miljön skule bli avsevärt smre med MP och kolldioxidutsläppen skulle öka och skogen skulle bli utsugen på för större veduttaga
Nästan allt skulle gå fel precis osm när Mao skulle göra stora språnget i Kina

tisdag 15 juni 2010

Höjning av bensinskatt är endast ökade kostnader

Höjda bensinskatter påskyndar inte övergången till icke fossila bränslen eller övergång till kollektivtrafik. De höjningar som bl.a. de rödgröna föreslår är enbart höjd skatt. Bilåkandet blir lika stort som förut Landshövdingens utredning om Västmanlänningars bilåkande visar att den är är oförändrad trots prishöjningar de senaste åren. Först vid drivmedelspriser över 25 kr litern sker en drastisk förändring i efterfrågan men då brakar ekonomin ihop. Sålunda skall man inte höja skatterna på drivmedel i annat fall än lika mycket skatt sänks på annat håll i statens budget t.ex. inkomstskatt. Fokus måste bli att ta fram elhybrider som går på både biogas och el. Finns dessa alternativ att tillgå till rimligt pris kommer en mer miljövänlig trafik att uppstå.

måndag 3 maj 2010

Jag ger 49 öre för de rödgrönas tankar

Jag är måttligt upprörd över en höjd bensinskatt på 49 öre som. Det finns värre saker och skatt behöver vi betala på nått sätt.

Men varför 49 öre? Varför inte 50 öre? Vilka djupa övervägande har de tagit för att få fram just 49 öre?

Ska politik drivas som vanlig handel med priset precis under en nolla?

Jag ser dessa 49 öre som ytterligare en visare på att de rödgröna saknar visioner. De petar i marginalen på sina beslut. Allt för att försöka att få det att låta billigare för medborgarna.

måndag 26 april 2010

Jan Björklund talar miljöpolitik

En videohälsning till Folkpartiets Gröna Liberaler från partiledaren Jan Björklund som vi blev väldigt glada för. I lördags arrangerades Gröna Liberalers Riksmöte i Riksdagens Förstakammarsal, ett tillfälle att lyfta det vi tycker är konstruktiv och utvecklingsvänlig miljöpolitik. Efter dagens utspel från rödgröna om att förbättra infrastrukturen i Sverige kan jag bara ansluta och säga: javisst, men energin att bygga räls och driva tåg måste komma någonstans ifrån. Det är oklart hur de har resonerat där.



Idag har Jan Björklund varit och besökt lärlingsutbildningar i Uddevalla.

Så här resonerade Jan Björklund kring miljöbilar i Västerås i mars:



SVT rapport har idag börjat med ett Väljarindex, det som på engelska kallas poll of polls. I dagens rapport-sändningar så visar resultatet att de rödgröna ligger något före alliansen. Det är bara att kavla upp ärmarna och jobba på.

söndag 25 april 2010

Folkpartiets program för byggande av den miljövänliga staden

Byggande för en trygg och hållbar stad
Möjligheternas stad
Västerås har oanade möjligheter till tillväxt i den meningen att människor kan få
sin utkomst i staden De industriföretag som finns har en framåtsyftande verksamhet med stor kompetens och ett stort kunnande hos de anställda. Fram till 2050 ska hela världens energisystem omvandlas från fossilenergi till förnyelsebar energi, kärnkraftslösningar och energieffektivisering genom smarta lösningar. Vårt
läge gör att logistik- och handelsföretag gärna etablerar sig i staden.I Västerås finns därför framtidens arbetsplatser vilket gör att vi tror på utveckling
av staden som boendeort. Detta ställer stora krav på hur vi utformar det framtida
Västerås. Vi måste vara rädda om de kvalitéer som finns och utforma staden genom
en varsam omvandling till en modern framtidsstad som förutom att vara hållbar
också har många andra kvalitéer.

Vår vision för det framtida Västerås
•Ren och hälsosam
•Har många insprängda gröna miljöer med vattenspeglar och välskötta parker
•Säker och trygg
•Rik på kultur och utbud av fritid och upplevelser
•Utrustad med en mångfald av platser i alla stadsdelar för möten mellan människor
•Har ett city med attraktionskraft för möten, kultur, arbete och handel samt inte minst boende
•Trivsamma bostadsområden med närhet till arbetsplatser och fritidsutbud

En framtidsorineterad ekologisl mönsterstadsdel
Där johannesbergs flygfält nu ligger skall en stadsdel anläggas
I den nya stadsdelen ska det finnas eldrivna bussar,laddstationer för elbilar, lokal energiproduktion (solpaneler), lågenergihus,vattendammar, vattendrag och trädgårdar. Det ska vara en hälsosam och ekologiskt balanserad stadsdel. Skönhet och nytta skall förenas i byggandet. Denna stadsdel skall inspirera övriga stadsdelar

Riklinjer för miljövänlig stadsutveckling
I praktisk politik har vi redan satt kanske de tuffaste kraven i Sverige på energianvändning i nya hus. I dag ges marktilldelning endast om lågenergihus
byggs. Nästa steg för att minska energiåtgången är att planera för passivhus och en ekologiskt bostadsmiljö.

Vi vill

• skapa en ekologisk stadsdel där Johannisbergs flygfält nu ligger
•möjliggöra att bygga bostäder även i närheten till Mälaren för att låta västeråsarna
•bo attraktivt
•garantera att de centrala mälarstränderna är öppna, tillgängliga och trevliga så at alla västeråsare kan ta del av dem oavsett var i staden man bor.
•förnya området kring stationscentrumet
•att det görs energibesparande investeringar så att man så småningom når smarta hus i hela det befintliga bostadsbeståndet
• att ha en blandning av upplåtelseformer.
•att befintliga områden rustas upp med trädgårdsinslag och aktivitetsytor så att miljön blir inspirerande.
•att gångstråken har en väl genomtänkt belysning kombinerat med att vegetationen hålls låg.
•att busshållplatser är väl upplysta och fria från vegetation
•fortsätta att ha fokus på att utveckla stadsdelarna tex Bäckby.

onsdag 21 april 2010

Ödesstund i Stockholms bostadspolitik

Frågan om marknadshyror i Stockholm avgörs ikväll, på förbundsmötet. Liggande förslag är dogmatiskt planekonomi, man ger sig till att tala illa om utbud och efterfrågan som rimliga parametrar i prissättning. Jag kommer att yrka för en reglerad hyresmarknad där efterfrågan är vägledande för priset, samtidigt som hyresgästerna skyddas från oskäliga och chockartade hyreshöjningar. Att skriva indignerade pamfletter mot "marknadshyror" är att gå de rödgröna socialisternas ärenden.

Mina specifika yrkanden hittar ni på min egen blogg frihetlighet.

En längre bakgrund till hur det blivit så tokigt hittar ni på liberati.se.

tisdag 20 april 2010

Peak oil Joint Chief Staff US varnar

US military warns oil output may dip causing massive shortages by 2015 Terry Macalister, Guardian The US military has warned that surplus oil production capacity could disappear within two years and there could be massive shortages by 2015 with significant economic and political impact.
The energy crisis outlined in a Joint Operating Environment report from the US Joint Forces Command, comes as the price of petrol in Britain reaches record levels and the cost of crude is predicted to soon top $100 a barrel.
... The warning is the latest in a series from around the world that has turned Peak Oil – the moment when demand exceeds supply – from a far off threat to a near-time risk.
... there are signs that the US Department of Energy might also be changing its stance on Peak Oil. In a recent interview with French newspaper, Le Monde, Glen Sweetnam, main oil adviser to the Obama administration, admitted that "a chance exists that we may experience a decline" of world liquid fuels production between 2011 and 2015 if the investment was not forthcoming.

Lionel Badel, a post-graduate student at Kings College, London, who has been researching Peak Oil theories, said the review by the American military moves the debate on.
"It's surprising to see that the US Army, unlike the US Department of Energy, publicly warns of major oil shortages in the near-term. Now it could be interesting to know on which study the information is based on," he said.
"The Energy Information Administration (of the department of energy) has been saying for years that Peak Oil was "decades away". In light of the report from the US Joint Forces Command, is the EIA still confident of its previous highly optimistic conclusions?" (11 April 2010) We covered this story first: Joint Operating Environment 2010: Oil Supply Concerns (review) by Rick Munroe on March 11.
Washington considers a decline of world oil production as of 2011 (mentioned in the Guardian story above) by French journalist and EB ally Matthieu Auzanneau, March 25).
The Pentagon also expects an imminent oil shock also by Matthieu Auzanneau (Apr 7)
The US mainstream media still hasn't picked it up.

lördag 10 april 2010

Tillväxt,. mer billig energi genom mer kärnkraft, mer satsning på infrastruktur nu och arbetskraftsinvandring istället för skattehöjningar

Sveriges kommuner och landsting har i en prognos räknat med att kommunalskatten kommer att vara 13 kronor högre om 25 år till följd av att befolkningen blir äldre och äldre. Men så kommer det sannolikt inte att bli. Den globala konkurrensen kommer snarast tvinga fram skattesänkningar på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) medan andra skatter på sikt kan ökas tex mervärdesskatt och skatt på knappa naturresurser och miljöskatter . Men inte heller dessa skatter kan höjas så mycket att det täcker alla kostnadsökningar.

Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land

Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finasiera välfärden.

Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Menskall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där

torsdag 8 april 2010

Vad bestämmer enrgianvändning? Drivkrafter till förändring och möjligheter att förena lokal och central energi

Determinanter för global energitillgång fram till 2050
Man måste starta analysen utifrån den globala situationen och bryta ned den på lokal nivå.Den fossila energin har ett ekonomiskt slutdatum. Bioenergin kommer ej att räcka till allt det man föreställer sig. Den förnyelsebara energin har egenskapen att vara spridd vilket gör den svår att tillvarata. Biobränslen bör inte transporteras långa avstånd utan koncentreras till energi så fort som
möjligt. Vindkraft och vattenkraft har sina naturliga begränsningar. Vinden i den låga
utnyttjandegraden särskilt i vår del av landet. Vattenkraften är också begränsat i vår bygd än än i småskalighet. Den energi som flödar ständigt är solen och därför skall mycket uppmärksamhet ägnas den. Det är på sikt ologiskt att gå via växterna för att ta emot solens energi när man kan göra det mer direkt i form av solpaneler och solceller.
Våra fossila fordonsbränslen måste bytas ut dels pga av klimathotet men också pga av att oljans tillgänglighet minskar med kraftiga framtida prisökningar som följd. Fordon kan köras på två alternativa bränslen i framtiden dvs elen och biobränslen. Det biobränsle som är bäst är biometan vilket kan framställas genom förgasning och rötning av avfall.
Tanken här är att förena biogasproduktion med uppvärmning av spillvärmen samt eventuellt en viss elproduktion via gasturbiner och/eller stirlingmotorer.
Jordvärme och värmepumpar ger ett stort bidrag redan idag och dess andel kan ökas.
Slutligen behöver vi el som får framställas storskaligt i nationella och internationella kraftverk iform av kärnkraft och storskalig solenergiproduktion i södern.
Det viktiga blir också att möjliggöra handel mellan småproducenterna av el och värme med de stora producenterna. Varje hushåll blir både producent och konsument av energi. Smarta el och värmenät kommer att se dagens ljus.
Slutligen måste vi idag grunda våra beslut på de relativpriser som kommer att råda framöver i tiden. Enligt min bedömning kommer de allt högra framställningskostnaderna för fossilbränsle liksom monopoliseringen i energikarteller snabbt leda till höga priser som kommer att framtvinga övergång till nya energikällor. De brister och flaskhalsar som kan identifieras i energisystemen driver kostnaderna och priserna uppåt.
Sålunda måste det byggas upp en ny energistruktur som kan klara framtidens utmaningar och vara robust att stå emot kriser av olika slag. Vi skall också betänka att vi skall bygga en en smart och miljövänlig struktur för våra barnbarn


Fyra determinanter i världsekvationen
De fyra bestämningarna är klimatförändringar,tillgången på energi,livsmedelstillgång samt freds och säkerhetsaspekterna

1. Klimatkrisen är en faktor som framtvingar övergång från fossilenergi till förnyelsebar
energi, kärnkraft samt energieffektiviseringar. Politiken kommer att styra via
skatter,avgifter, subventioner och direktregleringar. Man blir tvingad byta sociotekniska system för energiframställning och energianvändning. Det finns skeptiker som vill bromsa och det finns de som sticker huvudet i sanden och struntar i den avlägsna framtiden

2. Tillgången på fossil energi minskar de närmaste åren drastiskt medan efterfrågan ökar.
Framförallt kommer de ekonomsikt lönsamma källorna att sina och driva upp priserna
kraftigt. Detta gäller både oljan,gasen och kolet. Tillgångarna finns i ett fåtal länder samtidigt som kartelliseringen finns vilket skickar priserna i höjden och i riktning mot monopolpriser. Troligtvis kommer detta att vara den starkaste drivkraften för snabb förändring och ha en avsevärt större förändringskraft än utsläppsrätter och koldioxidskatter.Peak-oil, peak-gas och peak-coal är realiteter. Det finns de som pekar på att det finns mycket mer reserver men dessa glömmer att det är tillgångar som ger dagens relativpriser som försvinner och priserna skjuter i höjden. Dessutom om kol skall brytas måste det ske ibygder där städer och jordbruksmark kommer att förödas av brytningen. Allt detta leder till en snabbare övergång till förnyelsebar energi , kärnkraft och energieffektivisering.

3. Det kommer att råda brist på livsmedel framförallt beroende på två faktorer. Det är det därför att befolkningen ökar från 6 miljarder till 9 miljarder år 2050 och dels för att jordbruksmark förstörs eller får minskad avkastning, Det senare har bla med vattentillgången att göra men också klimatförändringar,utsugning och energibrist. Detta faktum gör att bioenergin är en mycket begränsad förnyelsebar energikälla. Åkermark kommer inte att kunna användas för odling av energigrödor sockerrörsetanol mm mm.
Skogen har också sina begränsningar. Ett alltför starkt grot och stubbuttag i skogsmark leder till sämre skogstillväxt och måste kompenseras med konstgödsling. Dessutom tenderar detta kraftigt att utkonkurrera pappersmassa och timmer. Slutligen måste vi vara rädda om skogarna för den biologiska mångfalden. Det kan inte accepteras nedhuggning av regnskogar o.dyl och vi måste också i vårt land bevara många skogar som de är.Bränsleuttagen är begränsade i världens skogar. Däremot är skogen i sig själv koldioxidfällor men också möjligheten att bygga fler hus av trä måste tillvaratas eller att framställa nya byggnadsmaterial. Träet ha också sin materialanvändning i många andra sammanhang.

4. Fred och säkerhet är en fjärde viktig aspekt. Konkurrensen om resurser skapar också konflikter mellan folk som kan utlösa i olika former av våldsamheter. I samverkan med andra faktorer såsom religiös fundamentalism, nationalism och sociala exkluderingar skapas grogrund för mycket allvarliga konflikter. Dessutom finns de traditionella energitillgångarna i i ett fåtal stater. För många regimer kan det vara frestande att utnyttja detta för att pressa sina omgivande stater eller stater som saknar tillgångar. En strategi för oss kan då vara att se att vi blir mindre beroende av stater som kan komma att utöva politiska påtryckningar. EU är beroende av rysk naturgas och för oljans del mycket beroende av Arabvärlden och Iran.
Utifrån dessa utgångspunkter måste Sverige agera för att göra sig oberoende av fossil energi i form av olja genom övergång till eldhybrider . Eldriften är c,a 5 ggr så effektiv som bensin.
Det komplementära bränslet bör bli biometan eller metanol framställt på avfall från
hushåll,lantbruk,industri och skogsbruk. Helst bör huvuddelen av dessa biobränslen komma från lokala och regionala källor för att spara skrymmande transporter av biomassa.

söndag 28 mars 2010

Skattesänkning för pensionärer

Igår i Huskvarna presenterade Jan Björklund och de tre andra partiledarna i alliansregeringen en överenskommelse om en tredje skattesänkning för Sveriges alla pensionärer. Kort sammanfattat innebär överenskommelsen att Alliansen vill sänka skatten mer än de rödgröna.

Mark Klamberg har gjort en utmärkt sammanställning av olika röster i bloggosfären på temat pensionärsskatt. Det är roligt att följa hur årets första vallöfte får sådant genomslag i bloggosfären.

Kopimi från Klamberg, något förkortat:
Mikael Wendt - rättvist att pensionärerna nu får mer pengar i plånboken.
Kent Persson, Catrine Norrgård,Niklas Frykman - tredje skattesänkningen för pensionärerna. Per Altenberg - undrar om de rödgröna.
Hans Åberg - anser att alliansens driver en offensiv politik medan de rödgröna saknar egna förslag.
Christer Sörliden - saknar också svar från de rödgröna. Regeringen lämnar bra besked. Ann-Cathrin Larsson - regeringen verkställer politik på område efter område.
Fredrik Antonsson - russin till russinen.
Linnéa Darell - en rad reformer som alliansregeringen genomfört.
Helen Törnqvist - hoppas att mormor, farmor och deras väninnor också uppskattar löftet om större frihet och egenmakt.
Mathias Sundin - konstaterar att Thomas Östros (s) lovar höjd skatt
Fredrik Sneijberg - tycker det är bra att vi ger tillbaka till den äldre generationen

Det finns invändningar från oppositionen. Röster från andra laget, rödgröna, finns bl.a. på Netroots och på bloggar.se Själv tycker jag såhär eftersom jag behöver titta lite mer på siffrorna för att kunna bilda mig en bättre uppfattning.

Ett enkelt räkneexempel på möjlig kommunal soluppvärmning

För att producera 1 terrawattimme värme (Västeråsarnas behov) krävs 26000 hektar energiskog (knapp 30 % av Västerås kommuns yta) men endast 250 hektar solpaneler(3promille av Västeås kommuns yta).Vilken utväxling med direktverkande sol!! dvs100 ggr
Driftkostnaden för solpaneler blir dessutom låg och det är väl en lång teknisk avskrivningstid.
250 hektar solpaneler skulle kosta 2,5-3 miljarder kronor (Andren) men driftkostnaden blir låg sen jämfört med konventionell eldning av bränslen

lördag 27 mars 2010

Helheten för energin , lokal förnyelsebar energi och energi centralt



http://www.keaparlament.blogspot.com/

Ta steg mot förnyelsebara kommuner

Låt solen värma kommunerna
● Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning
● Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
● Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
● Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
● En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
● Det utreds huruvida extern spillvärme kan bidra


Storsatsning på biogas
Biogas bör framställas av lantbruksavfall, industriavfall,skogsavfall och hushållsavfall genom rötning och förgasning. Framförallt bör man framställa fordonsbränsle och vid processen uppstår spillvärme som kan gå till fjärrvärmenätet
Elektricitet och värme i samverkan Både el och värme skall kunna säljas och köpas av konsumenter,

Smarta elnät
Smart Grid (smarta elnät) pga lokal produktion av el
Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara
producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns
ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion, två
tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus – även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen.
I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora energibolagen.Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas tillbaka till Energibolagen. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” och vi skall uppdra till energibolagen att köpa
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utgör..
Smarta lösningar
Genom kunskap och påhittighet utvecklas lösningar som är smarta. Lösningar där både pengar och energi sparas med minsta möjliga ansträngning är smarta. Energi är ett område där vi kan öka effektiviteten högst avsevärt Sannolikt kan hälften av all energi sparas men får ut samma effekt.

Smart Grid d v s styrning energiströmmarna för effektiv
energianvändning

Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om
detta som något nödvändigt. Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Teknikutveckling Utvecklingen på IT-området öppnar möjligheter
att kontrollera nätens kraftflöden och för en rad smarta applikationer.14 På lång sikt, kanske tio år eller mer, skulle IT kunna ge en rad nya funktioner till elnäten:
− Bättre drift och hantering av störningar och fellokalisering
− Integration av förnybar energi, vilket lätt leder till
− Variationer i kraftflöden, samt distribuerad produktion av olika slag och så kallade mikronät
− Underlätta kundkommunikation och kunders marknadsagerande samt elhandel i
allmänhet.
− Integration av ny teknik, exempelvis laddhybrider, ellagring och smarta
belastningar. Det ger effektiva resurser för att nå balansreglering i syfte att
bättre hantera en ökande förnybar elproduktion.
− Reglering mot annan produktion, till exempel vid bortfall av elproduktion, vilket minskar behovet av reserver i elproduktionssystemen.

fredag 26 mars 2010

Varför är det svårt att diskutera vindkraft?

Energikällor vars produktion svänger med hänsynt till yttre omständigheter tex vinden och solen måste man tänka på ett annat sätt än vid konventionella energikällor.k

Det hela kan förklaras ganska enkelt
1.Om man har en viss strömkälla som ger viss mängd energi och denna strömkälla plötsligt inte producerar någon energi måste detta kompenseras av en annan strömkälla ty efterfrågan förändras ju inte pga av en viss strömkälla slutar ge energi. Mao när det inte blåser måste någon annan strömkälla träda in eller måste efterfrågan minskas eller måste man spara vindenergins energi i ett lager.
2.Detta faktum håller de flesta med om oavsett om man tycker vindkraften
3.Därför är alla också överens om att
a)balanskraft måste finnas till vindkraft och solel
b) lagring av energi
c)smarta elnät där man styr efterfrågan och utjämnar lasterna

Det är därför man måste ha en balanserad syn på intermittenta energier som solel och vindkraft

Däremot solvärmen har en annan förmåga där man kan lagra värmen över dygnet och tom säsongerna

onsdag 24 mars 2010

Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften. vissa korrigeringar

Korrigeringar till förra inlägget
Vissa siffror blev fel eftersom jag blandade fel när det gällde last(effekt) och energimängd

Ojämn produktion
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större
produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vid de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man att använda naturgas. I Sverige är det vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna - vilket man inte har tillräckligt av för att tjänstgöra som full back up för vindkraften som enbart – är i fullastad 20% av tiden. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna. Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar
balanskraft i Sverige och inte heller i Europa.

Tumregel
En enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar energi så kan 10 terawattimmar komma från vind och resten måste komma antingen från i vattenkraft, kärnkraft eller fossilledade kraftverk (kol eller naturgas). Detta därför att vindkraften är igång endast 25 – 30 % av tiden. Om man skulle producera 30 terawattimrar från vind så måste man ha i förhållande till dagsläget ha en
lika stor ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant.
Alternativkostnaden för att hålla reservkraften innebär 100 % ökning av kostnaden för vindkraft.Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket ger en betydligt lägre
kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en reducerad omfattning och fundera på hur dess bidrag ienergiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet.

Småskalig vindkraft är bra
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förena med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol,jordvärme och vindenergi.

Realistisk syn på förnyelsebar energi

De möjliga källorna av förnyelsebar energi
Det skall finnas tre ben i energiförsörjningen nämligen förnyelsebart,energieffektivisering och kärnkraft. Den förnyelsebara energin består av bla vind,vatten, sol och bioenergi. Vattenkraften är i stort nyttjad till maximum i Sverige och några nya älvar skall vi inte bygga ut. Över åren varierar vattenkraftens kapacitet mht årsnederbörd. Solen kan spela en mycket stor roll som komplement vid värmeförsörjningen via solpaneler. I många fastigheter kan solen bidra med mellan 30-50 % av värmeårsbehovet. Det kräver att man lagrar varmvatten över dygnets timma och att man också kan lagra varmvatten i berggrunden över årstider. Däremot är solceller för direkt elproduktion fortfarande för dyrbart per kilowattimme men kan kan på sikt bli billigare. Värmepumpar har visat sig vara en succé ty den svarar idag för 10 terawattimmar och det kan bli mer. Jordvärme och solvärme via värmepumpar kan således bli en mycket viktig uppvärmning.
I bioenergi bör man satsa på biogas som kan framställas på avfall från hushåll,industri samt skogs & lantbruk. Framställningen kan ske via rötning och förgasning. Detta blir fordonsbränsle tillsammans med eldrift som ur klimatsynpunkt är det överlägset bästa.
Däremot kan man vara kritisk till eldningen av biomassa (ved och grot ) som håller på att bli en stor bristvara samt att eldning ger störa giftiga utsläpp stoft och gaser. Konkurrensen om massaved och timmer är ett annat nationalekonomisk problem.

Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften.
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vi de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man använda naturgas. I Sverige är det då vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man då vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna . Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar balanskraft i Sverige och inte heller i Europa. Men en enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar vindenergi måste producera 15 terawattimmar annan energi antingen i vattenkraft eller i fossilledade kraftverk (kol eller naturgas) I förhållande till dagsläget måste man ha 25 % ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant. Detta måste bedömas seriöst ur ekonomisk synvinkel. Därför måste man bedöma alternativkostnaden för att hålla reservkraften. Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket kan ge en lägre kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en optimal storlek och fundera på hur dess bidrag i energiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förenas med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol och vindenergi

tisdag 23 mars 2010

Vad är den bästa förnyelsebara energin

Vilken är den bästa förnyelsebara energin?Det är all anledning att framhålla följande saker inom det förnyelebara energiområdet
1. Solenergi i forma av solpaneler och solceller
Solpaneler kan utan vidare svar för 35 % av en bostads årsbehov av värme eventuellt mer
2. Värmepumpar och jordvärme (redan idag ger dessa 10 TWH dvs 5 ggr mer än vindkraften)
3.- Satsa på smarta elnät (Smart Grids)
4. Satsa på elhybridbilar som drivs av el endast 20 TWH krävs för hela Sverige
5.Satsa på biogas och biometan framställt av avfall genom rötning och förgasning (Varför gör inte Stockholm mer här)
6. Vindkraften är ojämn och ger tyvärr mindre verkningsgrad än förväntat Genomsnittligt vinkraftsvek ger endast 2100 timmar per år (Därmed inte sagt vi skall bygga vindkraft men mer realism) och de smarta elnäten är absolut förutsättning

Kommunal energiförsörjning
För en kommun kan det innebära följande uppvärmingsstrategier

a. Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning och elproduktion

b.Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet

c.Överskottsvärme lagras i bergrum

d.Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet

e. En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet

f.Det utreds huruvida spillvärme från kärnkraftsverk
eller andra industrier kan leverera spillvärme

Lokalt producerad energi
Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,
det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion,
två tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus –även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen. I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora..

Smart Grid (smarta elnät)Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.
Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,
biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider
kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas
tillbaka till Mälarenergi. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” man skall uppdra till enrgibolagen att staka ut
vägen för smart grid samt ålägga energibolagen att köpa tillbaka
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utör.

söndag 21 mars 2010

Inse att kärnkraften behövs inlägg av socialdemokrater i Dagens samhälle

Läs nedanstående kopia
Det visar på att Socialdemokratin är splittrad i frågan om kärnkraften
De s-riksdagsmän som tycker som debattinögget bör rösta med regeringen


DEBATT: Inse att kärnkraften behövs!
Publicerad 18 mar 2010
REPLIK. Kärnkraftens leveransproblem är en västanfläkt jämfört med vindkraftens, skriver SSU:are i replik på S-inlägget ”Låt inte kärnkraft stoppa utvecklingen” i nr 7.
DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 10/10

ENERGI. Nyligen slogs ännu ett dystert rekord när elpriset nådde 14 kr/kWh. Delar av den elintensiva industrin tvingades dra ner och det var inte första gången i vinter. Det lär hända igen om vi inte drar rätt slutsatser om vad som hänt och vad som behöver göras.

Mycket av elbristdiskussionen har handlat om de underhåll som gjorts av äldre kärnkraftsreaktorer. Det finns skäl att undra om det måste göras på vintern, men glöm inte grundproblemet: kärnkraftverken är jämngamla med Volvo Amazon. Vi kan aldrig få en trygg energiförsörjning så länge energipolitiken vilar på så gamla kraftverk.

Att 2000-talets high tech-företag skulle vara mindre elkrävande än basindustrin är en myt. Ett exempel är det pappersbruk Stora Enso sålde till Google. Datorcentraler, med servrar och avancerade kylsystem förbrukar lika mycket el som den elintensiva industrin.

Några andra viktiga slutsatser är att om kärnkraften har haft leveransproblem så är det en västanfläkt jämfört med vindkraften. Under vinterns kalla perioder ger den mindre än 10 procent av installerad effekt, enligt beräkningar av Svenska Kraftnät. Och det handlar alltså om ett normalläge för vindkraft varje gång kylan slår till.

Ska Sverige bygga sin elproduktion på ett energislag som ger som minst när behoven är som störst? Som tvingar exportindustrin till att dra ner produktionen? I kombination med låga nivåer i vattenmagasinen ger det elbrist, rekordhöga elpriser och ett behov att importera el. Sverige görs därmed beroende av rysk gas, eller kolkraft från Danmark, Tyskland eller Polen.

Elpriser som åker berg- och dalbana är inte bra vare sig för jobben inom exportindustrin eller hushållens ekonomi. Mätare som gör att vi kan anpassa konsumtionen efter priset är säkert bra, men det är att angripa symptomen. Grundproblemet är en för liten och för instabil elproduktion. Därför är det hög tid att börja skrota de gamla reaktorerna och bygga nya.

Land efter land inser att kärnkraft krävs för att klara klimathotet och elförsörjningen. Senast ut är USA, som förenar satsningar på den gröna tekniken med nya kärnkraftverk – en modern progressiv och pragmatisk politik som vi ser det. Sverige har redan den modell Obama vill införa, och det kommer att behövas. Vi kommer att bli alltmer elberoende när även transporterna ska läggas om till tåg och elbilar.

Nu behövs en energipolitik som kan hålla Sverige igång – även på vintern.

Olivia Unesi
Ordförande, SSU Södertälje
Maria Norbell
F d ordförande, SSU Södertälje
Otto Kayser
Ordförande, SSU Värmland
Lasse Sandgren
Ordförande, SSU Skaraborg
Amir Dabboussi
Kassör, SSU Värmland
Martin Tunström
Kassör, SSU Helsingborg
Sara Asp (S), Skoghall
Liisa Petrykowska (S), Södertälje
Jan Nouh (S), Södertälje

Inse att kärnkraften behövs

http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=17587
Om man läser denna debattartikel i Dagens Samhälle så förstår man att Socialdemokraterna är splittrade i kärnkraftsfrågan
Det vore väl lämpligt att de s-riksdagsmän som tycker enligt artiklen röstar med Alliansregeringen om kärnkraftens

måndag 15 mars 2010

Folkpartiets miljöpolitik innefattar

1.Förnybar energi
2. energieffektivisering
3. Ny Kärnkraft
3. fler och mer tillgängliga naturskyddsområden
4. öka stödet till biologisk mångfald
5. skydda den svårföryngrade, fjällnära skogen
6. göra Arktis till ett marint reservat
7. stoppa utkast av fisk
8. öka skydd av Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna
9. en ordentlig genomgång av vattenflödet i Sverige för att stoppa gift och näringsutsläpp bygga våtmarker och andra NÄRINGSSPÄRRAR
10. ta vara på frilufts och miljörörelsernas stora kunskap och engagemang
11. stoppa utarmningen av arter
12. satsa stort på internationellt samarbete, och inom EU
13. följa upp och vidta ytterligare åtgärder för att stoppa illegal avverkning av regnskog.
14. arbeta f för att minska spillet av mat (20%)
15. smarta elnät
16. mer solenergi bla för att värma upp hus
17 Bygga hållbara städer och energisnåla hus
18. Elhybridbilar med el och biogas
19. utbyggnad av järnvägar och höghastighetståg
20. öka cykling och promenad till jobb och nöjen genom sammankoppling bostads- och arbetsområden

DEN NYA KÄRNKRAFTEN 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,

Den nya kärnkraften
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det
som var sant för 30 år sedan är inte sant idag.
1. Utvecklingen av ny teknik inom kärnkraften
2. Ny säkerhet
3. Urantillgången blir oändlig
4. Reducering av avfall

Talare:Jan Wallenius Professor Reaktorteknik KTH Stockholm
Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft

Alla är hjärtligt välkomna
Ta med vänner och bekanta


Folkpartiet Liberalerna i Västerås
Klimat,miljö och energigruppen
Karl-Erik Andersson
karlerikandersson@tele2.se
021-33 12 93
070-550 83 60
Filnamn: medlemsmöte 21 april

lördag 13 mars 2010

Greenpeace

Bra att Greenpeace dementerade att man tar ställning politiskt Därmed kan vi återkomma till sakliga räkneövningar och en konstruktiv dialog med Greeenpeace Ty Jag tror att Greenpeace ändrar sig om de börjar se de sanna siffrorna om mängden energi och hälsoriskerna med fossil energi Man måste tala om rena och smutsiga nergitekniker
Kärnkraft,vind,sol,vattenkraft är rena
Fossil är smutsig och det är istor utsträckning även bioenergin undataget är biogas framställt på organiskt avfall

fredag 12 mars 2010

I en artikel idag i VLT tycks Greenpeace representanter helt tappat fattningen
när de uppmanar folk att inte rösta på folkpartiet pga av kärnkraften
Borde inte green-peace använda sig av räknekunskap innan de uttalar sig
Att avstå från kärnkraften som baskraft är detsamma som kontraproduktiv miljödebatt.
Man måste välja mellan ren enrgi och smutsig
Vind,sol,vatten och kärnkraft är ren energi. Smutsig är kol.olja ,gas och i viss utrsträckning är bioenergin smutsig.
Dessutom kommer de ekonmiskt utvinnbara resurserna av kol,olja och gas upphöra samt att biomassan konkurrerar med maten . Vi blir ju tre miljarder fler människor till år 2050

måndag 8 mars 2010

Ett annorlunda men miljövänligt uppvärningssätt för bostäder och lokaler

Uppvärmning av bostäder kan ske på följande sätt om man både vill undvika fossil energi (kol,olja,naturgas) och bioeldade pannor (biomassa och avfall)
1.Solpaneler
2.Jordvärme
3.Spillvärme från bla kärnkraftverk, och industrier
4.Byggande av lågenergihus
5.Elvärme ibland i kombination med värmeväxlare
En kombination av dess energislag ger hög effektivitet.Värmenäten kan göras till en del intelligenta över och underskott kan utbytas mellan konsumenterna
Kommunerna kan lägga ned sina bioeldade kraftvärmeverk. Biomassa kan i förekommande fall omvandlas till fordonsbränsle typ biometan eller etanol
Kommuner köper in sig i de nya kärnkraftverk som byggs och försäkrar sig därmed om billig el som kan användas till uppvärmning efter det att sol,jord och energibesparingar gjorts sitt
Detta vore k en av de allra bästa sätten att klara klimatmålen och skapa en smart och hållbar uppvärmning

lördag 6 mars 2010

De sanna siffrorna måste fram om energin

Sverige behöver 420 TWH per år
Knappt 200 TWH är fossila bränslen (kol,olja,gas)
89 TWH är biobränslen
Kärnkraften svarar för 75 TWH
Vattenkraften 60 TWH
Energiförluster 15 TWH (kraftledningar)
Målet är att ta bort det fossileldade användningen
Vindkraften kan högst uppnå 20-30 TWH
Sol 30 TWH
Biogas 15 TWH
Det är fortfarande 115 TWH fossilbränsle som skall bort
Det får ske genom besparingar 80 TWH och ökad kärnkraft med 25 TWH
Man kan flytta dessa siffror lite fram och tillbak men kvar står att om man skap ett växhusgasfritt samhälle så behövs kärnkraften minst till 75- 100 TWH
Åstadkommer vi denna mix får vi dessutom en billig el som möjligööra att våra industrier inom papper, kemi och process kan leva kvar.

torsdag 18 februari 2010

Gates vill bli Al Gore 2.0

Här är Bill GatesTED om energi, som ni märker verkar han vilja göra en Al Gore. Helt ok, knappt 30 minuter:



Utbildningsminister Jan Björklund har idag skickat ut sitt nyhetsbrev med kärnkraftsplanerna för alliansen efter att de rödgröna deklarerat sin syn på statliga Vattenfalls förnyelsedirektiv. Ur ett liberalt perspektiv så bör teknikneutralitet tillämpas i första steget. Kärnkraften ska inte avskrivas på emotionella grunder. Mitt eget problem med kärnkraften är att ingen vill ta tag i uran-leverantören Ryssland och brytningsproblematiken ur miljösynpunkt. Liberala Rasmus Jonlund har bloggat mer om kärnkraft liksom Folkpartiet i Norrköping.

Presiden Barack Obama var tydlig i sitt tal den 27 januari, även USA kommer att satsa mer på kärnkraft "[...] to create more of these clean energy jobs, we need more production, more efficiency, more incentives. And that means building a new generation of safe, clean nuclear power plants in this country. (Applause.) " Till och med Palin är nöjd...

Här hemma har näringsminister Maud Olofsson just enats om SAGA, the Swedish American Green Alliance, tillsammans med Ambassadör Barzun. Det ska bli spännande att ta del av det fortsatta bilaterala miljöarbetet. USA är mycket bättre på clean-tech-lösningar än de flesta miljöengagerade känner till och har varit mycket skickliga på att hitta svenska start-ups med smarta lösningar.

tisdag 16 februari 2010

Biogasseminarium 17 febru 18.30 IOGT Lovisa Slottsgatan 6 Västerås

Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begrän...
Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar(en inte fullt utnyttjad resurs)17 februari kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 VästeråsAnders Mathiasson VD Svenska Gasföreningen ( www.gasforeningen.se ) besöker oss för att diskutera biogasens framtid och möjligheter.Samtidigt vill vi presentera folkpartiets politik inom biogasområdet

VÄKOMNA
TA MED BEKANTA OCH VÄNNER

söndag 14 februari 2010

Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar

Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar
(en inte fullt utnyttjad resurs)
17 februari kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås

Anders Mathiasson VD Svenska Gasföreningen ( www.gasforeningen.se ) besöker oss för att diskutera biogasens framtid och möjligheter.
Samtidigt vill vi presentera folkpartiets politik inom biogasområdet

Biogas framställs från avfall genom rötning och/eller förgasning och kan täcka upp till 20 % av vårt totala energibehov och 75 % av bränsleåtgången för samtliga fordon. Tillsammans med eldrift blir biogasen en viktig komponent i framtidens fordonsbränsle.

Kommunalpolitiken berörs särskilt mycket av både produktion och användning av biogas


Mötet äger rum 18.30 den 17 februari IOGT Slottsgatan 6 Lokal Lovisa i Västerås
Alla är varmt välkomna till detta liberala Forum, Ta gärna med bekanta och vänner För klimat/energi och miljögruppen i Västerås
Karl-Erik Andersson Mälargatan 1072210 Västerås070-5508360

onsdag 10 februari 2010

Strategibilder för smart och hållbar kommun

Betrakta dessa tre bilder









1,













2,










3,






Vattnets kretslopp i kommunen är A och O
Allt som regnar ned rinner förreller senare ut i en sjö )Mälaren)Vattnet tar med sig gödningsämnen och gifter. Vattnet måste renas tex genom näringsföllor tex dammar och våtmnarker där växterna suger upp ämena. Man måste skörda dessaa och matarialet blir biobränsleEnergiförsörjning är lokal/regional och centralLokalt producerar man el och värme med solo,vind,jordvärme och biomtrlDen lokala delen täcker c;a 50 %Sedan måste man hämta el från vattenkraft,kärnkraft och storskalig solenergiKommunerna måste bygga en grön infrastruktur





























































































































tisdag 2 februari 2010

Statsråd och ny EU-minister: Birgitta Ohlsson

En sådan liberal dag det har varit idag! Jag känner mig positivt omtumlad. Utöver att kompetenta och kloka Birgitta Ohlsson blir statsråd och EU-minister så blir Gulan Avci riksdagsledamot och Karin Pilsäter ny statssekreterare. Jag är stolt över att vara medlem i ett parti med så många coola, driftiga, intelligenta personer!

EU-minister Birgitta Ohlsson i Folkpartiet Liberalernas egen intervju:



EU-minister Birgitta Ohlsson från Rosenbad idag 11:00:



Pressmeddelandet från Regeringen.
Pressmeddelandet från Folkpartiet Liberalerna.

Ett axplock gratulanter:
Jesper Svensson, Per Pettersson, Amanda Brihed, Adam Cwejman, Wikström från Uppsala, Seved Monke, Maria Byström, Gulan Avci, Rasmus Jonlund, Fredrik Malm, Per Altenberg och många, många, många fler.

söndag 31 januari 2010

Ett starkt energiprogram

Satsning på enbart förnyelsebar energi skulle innebära ett fossilberoende till 50 % år 2050. Men då är all olja och fossilgas slut och kvar står endast kol som måste tas fram i miljöförstörande dagbrott i nu befintliga jordbruks- eller stadsområden.


Det är dock möjligt att helt upphöra med fossilbränslen och Sverige kan bilda mönster för den övriga världen.
Därför bör man

· Satsa på förnyelsebar energi, energieffektivisering och kärnkraft i så stor uträckning att ingen fossilbaserad energiproduktion äger rum. Nuvarande orörda älvar bevaras

· Smarta el- och värmenät införs med nya affärsmodeller för differentierade taxor mht klockslag, efterfrågan, utbud och kostnad
· Spillvärmen från kärnkraften utnyttjas för fjärrvärmenät
· Solenergi och jordvärme skall uppmuntras i bostäder och kan svara för en del av bostadsuppvärmningen (30-35 % av en bostad är realistisk)
· Minskad energiförbrukning genom att endast smarta lågenergihus byggs
· Transporter överförs i möjligaste mån till konventionell järnväg och magnettåg
· Ökad satsning på kollektivtrafik från idag ca 7 % av pendlarna till 70 % vilket ger underlag för magnettåg
· Massivt införande av elhybrider. Biomassa används endast till produktion av biobränslen bla för lastbilar, bussar och flyg
· Öka kärnkraftskapaciteten med 250 % till år 2030 400 % till 2050
· Kärnavfallet återanvänds i fjärde generationens reaktorer och skapar lågaktivt avfall samt en nästan oändlig energikälla.
· Elproduktion ökas och ett medvetet överskott exporteras i stor omfattning till idag fossilberoende länder bl a Tyskland där då brunkolsproduktionen kan dras ned


Kärnkraft och vattenkraft står för huvuddelen av energibehovet.

Solenergi kan ge ett värdefullt tillskott. Medan en mindre del kommer från vind. De senare varierar över tiden i produktion och dess dalar och peakar måste utjämnas via smarta nät och reglerkraft. Bioenergin reserveras för de fordon som inte kan eldrivas samt för flyget. Vid produktion av biodrivmedel uppstår fjärrvärme som kan omhändertas för fjärrvärme.


Ingen energikälla skall subventioneras men utsläppen av växthusgas beskattas i förhållande till mängd. Den totala samhällsekonomiska kostnaden skall vara avgörande och därmed får man en ekonomiskt och miljömässigt optimal fördelning mellan energislagen.

Detta har medlemmar ur Folkpartiets klimat- energi och miljögrupp fastslagit i Västerås

bl.a
undetecknad, Örjan Rosell, Carl-Åke Utterström, Anders Allander
Harriet Andersson, Arne Kjellberg, Sture E. Larsson,

torsdag 14 januari 2010

Kommunalpolitikens svårigheter i enrgiplaneringen

Några noteringar
1. Stadsfullmäkige har redan tagit beslutet om fossilfritt Västerås 2015.
Ja det blir dyrare men det är det pris vi får betala för en bättre miljö. Detta är en politisk vilja som de flesta av oss har har det visat sig natauvårdsverkets gallupp
Kostnadsökningrana för den enskillde må mildras genom energibesparingar och effektiviseringar Sålunda kan vi nå lågenergihusnivå i de flesta bostäder efter ett tag

2. Biobränsle enligt huvudregel skall ledas upp nära sin källa. Därför skall man amvända närodlat bioenergi Mellanskogs VD har berättat att de ökar sin produktion kraftigt och om de inte finner kunder i Sverige kommer att exportera biomassa (Detta verkar vansinne)

3. Lagring av gift dvs askan efter avfallsförbränning i närområdet nere under staden är inte acceptabelt och kommer att skapa rädsla och skräck hos många inevånare
Antingen får man låta bli avfallet eller hitta en metod där askan görs ofarlig tex extrahering av tungmetaller Här kan ju värmeverken bilda gemensamma återvinningsanl'äggningar

4.Idag är centraleuropa beroende av fossilgas från Ryssland.Man kan då minska beroendet genom att göra gas och fordonsbränsle på sitt avfall. Detta kommer och vi skall inte lita på import av avfall för förbränning.

5.Begreppet Smart Grid är nytt som affärskoncept och teknikkoncept enär det innebär utjämning av energiproduktion och efterfrågan i realtid, mm ABB Karl Elfstadius på ABB kan ge information karl.elfstadius@se.abb.com eller Bo Normark på Power Circle bn@iva.se

6. Den framtida enrgiförsörjningen blir både lokal och central i samverkan och så sker ute i Europa redan i Tyskland och det är på stor frammarsch i USA. EON opinionsundersökningar visar att 75 % av de tillfrågade abonnenterna ville via sol,jordvärme och vind vara med och själva och producera el/värme. Detta är också en starkt kommande livsstil och följer inte helt den kortsiktiga ekonomins logik men man ser långsiktigt. Det kan ockspå vara ett säkerhetsstänkande


Det som oroar mig mer är risken för en politiker att bli fången av de kommunala tjänstemännen som agerar utifrån sin begränsade horisont och här måste politiken visa vägen vart vi skall gå .

Vi måste framförallt vidga perspektiven och våga ta in nya paradigmer och se nya kontexts
Det är avgrunder i värderingar och verklighetsuppfattningar som måste brytas