Kommuner och stat måste öka produktivitet för att undvika orimliga skattehöjningar

Gunnar Wetterberg (planeringschef på Sveriges akademikers centralorganisation) i Expressen den 19 juli att man borde belöna de duktiga kommunerna för produktivitetsökningar. Han har definitivt rätt. Om inget görs kommer kommunalskatten att öka med 12-13 kronor per skattekrona de närmaste 25 åren. Detta är en oacceptabel utveckling men betingas bl.a. av landets ofördelaktiga befolkningsstruktur med ett stort antal omsorgsbehövande äldre människor som också inte arbetar. En allt mindre del av befolkningen får försörja flertalet. Men utvecklingen kan bli en annan om produktivitetsutvecklingen i kommunerna kunde bli positiv år för år framöver och inte stå still som nu. Gunnar Wetterberg föreslår en statlig styrning som innebär att av varje kommunal skattehöjning så skall hälften gå till staten och vid en skattesänkning får kommunerna tillbaka hälften av sänkningen från staten. Ett sådant system skulle få fart på processöversyner och rationaliseringar i kommun och landsting.

Under nästa mandatperiod måste kommunerna börja öka sin produktivitet och varje gång det blir ebb i kassan kan man inte höja skatten eller ropa på statsbidrag. Rejäla omprövningar av befintlig verksamhet måste frigöra resurser för ny verksamhet Det finna inget funktionellt samband mellan mer pengar och resultat. Sätten att utföra kommunal verksamhet måste ske enligt nya metoder t.ex. mer upphandlade serviceproducenter, mer uppgifter till civilsamhället samt resurssnålare arbetsprocesser och administration. Hela ekonomistyrningen måste omstöpas och ge snabbare signaler om resursförbrukning/prestationer samt möjliggöra omprioriteringar och snabba förändringar. En verklig uppföljning och utvärdering måste ske av all verksamhet. Det som fungerar mindre bra måste snabbt förändras och erfarenheterna spridas så att fler kommuner kan förändra.

Den långsiktiga ekonomiska planeringen måste sträcka sig över mer än två konjunkturcykler både på kommunal och statlig nivå. Vid förra konjunktursvackan stimulerade många ekonomin genom ökade utgifter på lånade pengar som senare måste betalas vilket många upptäcker nu. Det gäller i synnerhet många länder ute i Europa t.ex. Grekland, Ungern, Storbritannien. Den svenska alliansregringen har skött detta mycket bra. Men det finns alltid risk för överbudspolitik i valtider och detta är ytterst skadligt för ekonomin.

Syvende och sist handlar problemen om att vi politiker måste bli duktigare på att styra ekonomi, säga nej oftare, ta långsiktigt ekonomisk ansvar samt våga kräva produktivitetsökningar i verksamheter som man tycker om. Men de senaste årens internationella erfarenheter borde ge oss anledning att nu ta tag i de långsiktiga ekonomiska problemen på allvar