Realistisk syn på förnyelsebar energi

De möjliga källorna av förnyelsebar energi
Det skall finnas tre ben i energiförsörjningen nämligen förnyelsebart,energieffektivisering och kärnkraft. Den förnyelsebara energin består av bla vind,vatten, sol och bioenergi. Vattenkraften är i stort nyttjad till maximum i Sverige och några nya älvar skall vi inte bygga ut. Över åren varierar vattenkraftens kapacitet mht årsnederbörd. Solen kan spela en mycket stor roll som komplement vid värmeförsörjningen via solpaneler. I många fastigheter kan solen bidra med mellan 30-50 % av värmeårsbehovet. Det kräver att man lagrar varmvatten över dygnets timma och att man också kan lagra varmvatten i berggrunden över årstider. Däremot är solceller för direkt elproduktion fortfarande för dyrbart per kilowattimme men kan kan på sikt bli billigare. Värmepumpar har visat sig vara en succé ty den svarar idag för 10 terawattimmar och det kan bli mer. Jordvärme och solvärme via värmepumpar kan således bli en mycket viktig uppvärmning.
I bioenergi bör man satsa på biogas som kan framställas på avfall från hushåll,industri samt skogs & lantbruk. Framställningen kan ske via rötning och förgasning. Detta blir fordonsbränsle tillsammans med eldrift som ur klimatsynpunkt är det överlägset bästa.
Däremot kan man vara kritisk till eldningen av biomassa (ved och grot ) som håller på att bli en stor bristvara samt att eldning ger störa giftiga utsläpp stoft och gaser. Konkurrensen om massaved och timmer är ett annat nationalekonomisk problem.

Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften.
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vi de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man använda naturgas. I Sverige är det då vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man då vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna . Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar balanskraft i Sverige och inte heller i Europa. Men en enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar vindenergi måste producera 15 terawattimmar annan energi antingen i vattenkraft eller i fossilledade kraftverk (kol eller naturgas) I förhållande till dagsläget måste man ha 25 % ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant. Detta måste bedömas seriöst ur ekonomisk synvinkel. Därför måste man bedöma alternativkostnaden för att hålla reservkraften. Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket kan ge en lägre kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en optimal storlek och fundera på hur dess bidrag i energiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förenas med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol och vindenergi