söndag 28 mars 2010

Skattesänkning för pensionärer

Igår i Huskvarna presenterade Jan Björklund och de tre andra partiledarna i alliansregeringen en överenskommelse om en tredje skattesänkning för Sveriges alla pensionärer. Kort sammanfattat innebär överenskommelsen att Alliansen vill sänka skatten mer än de rödgröna.

Mark Klamberg har gjort en utmärkt sammanställning av olika röster i bloggosfären på temat pensionärsskatt. Det är roligt att följa hur årets första vallöfte får sådant genomslag i bloggosfären.

Kopimi från Klamberg, något förkortat:
Mikael Wendt - rättvist att pensionärerna nu får mer pengar i plånboken.
Kent Persson, Catrine Norrgård,Niklas Frykman - tredje skattesänkningen för pensionärerna. Per Altenberg - undrar om de rödgröna.
Hans Åberg - anser att alliansens driver en offensiv politik medan de rödgröna saknar egna förslag.
Christer Sörliden - saknar också svar från de rödgröna. Regeringen lämnar bra besked. Ann-Cathrin Larsson - regeringen verkställer politik på område efter område.
Fredrik Antonsson - russin till russinen.
Linnéa Darell - en rad reformer som alliansregeringen genomfört.
Helen Törnqvist - hoppas att mormor, farmor och deras väninnor också uppskattar löftet om större frihet och egenmakt.
Mathias Sundin - konstaterar att Thomas Östros (s) lovar höjd skatt
Fredrik Sneijberg - tycker det är bra att vi ger tillbaka till den äldre generationen

Det finns invändningar från oppositionen. Röster från andra laget, rödgröna, finns bl.a. på Netroots och på bloggar.se Själv tycker jag såhär eftersom jag behöver titta lite mer på siffrorna för att kunna bilda mig en bättre uppfattning.

Ett enkelt räkneexempel på möjlig kommunal soluppvärmning

För att producera 1 terrawattimme värme (Västeråsarnas behov) krävs 26000 hektar energiskog (knapp 30 % av Västerås kommuns yta) men endast 250 hektar solpaneler(3promille av Västeås kommuns yta).Vilken utväxling med direktverkande sol!! dvs100 ggr
Driftkostnaden för solpaneler blir dessutom låg och det är väl en lång teknisk avskrivningstid.
250 hektar solpaneler skulle kosta 2,5-3 miljarder kronor (Andren) men driftkostnaden blir låg sen jämfört med konventionell eldning av bränslen

lördag 27 mars 2010

Helheten för energin , lokal förnyelsebar energi och energi centralt



http://www.keaparlament.blogspot.com/

Ta steg mot förnyelsebara kommuner

Låt solen värma kommunerna
● Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning
● Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
● Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
● Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
● En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
● Det utreds huruvida extern spillvärme kan bidra


Storsatsning på biogas
Biogas bör framställas av lantbruksavfall, industriavfall,skogsavfall och hushållsavfall genom rötning och förgasning. Framförallt bör man framställa fordonsbränsle och vid processen uppstår spillvärme som kan gå till fjärrvärmenätet
Elektricitet och värme i samverkan Både el och värme skall kunna säljas och köpas av konsumenter,

Smarta elnät
Smart Grid (smarta elnät) pga lokal produktion av el
Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara
producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns
ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion, två
tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus – även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen.
I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora energibolagen.Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas tillbaka till Energibolagen. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” och vi skall uppdra till energibolagen att köpa
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utgör..
Smarta lösningar
Genom kunskap och påhittighet utvecklas lösningar som är smarta. Lösningar där både pengar och energi sparas med minsta möjliga ansträngning är smarta. Energi är ett område där vi kan öka effektiviteten högst avsevärt Sannolikt kan hälften av all energi sparas men får ut samma effekt.

Smart Grid d v s styrning energiströmmarna för effektiv
energianvändning

Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om
detta som något nödvändigt. Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Teknikutveckling Utvecklingen på IT-området öppnar möjligheter
att kontrollera nätens kraftflöden och för en rad smarta applikationer.14 På lång sikt, kanske tio år eller mer, skulle IT kunna ge en rad nya funktioner till elnäten:
− Bättre drift och hantering av störningar och fellokalisering
− Integration av förnybar energi, vilket lätt leder till
− Variationer i kraftflöden, samt distribuerad produktion av olika slag och så kallade mikronät
− Underlätta kundkommunikation och kunders marknadsagerande samt elhandel i
allmänhet.
− Integration av ny teknik, exempelvis laddhybrider, ellagring och smarta
belastningar. Det ger effektiva resurser för att nå balansreglering i syfte att
bättre hantera en ökande förnybar elproduktion.
− Reglering mot annan produktion, till exempel vid bortfall av elproduktion, vilket minskar behovet av reserver i elproduktionssystemen.

fredag 26 mars 2010

Varför är det svårt att diskutera vindkraft?

Energikällor vars produktion svänger med hänsynt till yttre omständigheter tex vinden och solen måste man tänka på ett annat sätt än vid konventionella energikällor.k

Det hela kan förklaras ganska enkelt
1.Om man har en viss strömkälla som ger viss mängd energi och denna strömkälla plötsligt inte producerar någon energi måste detta kompenseras av en annan strömkälla ty efterfrågan förändras ju inte pga av en viss strömkälla slutar ge energi. Mao när det inte blåser måste någon annan strömkälla träda in eller måste efterfrågan minskas eller måste man spara vindenergins energi i ett lager.
2.Detta faktum håller de flesta med om oavsett om man tycker vindkraften
3.Därför är alla också överens om att
a)balanskraft måste finnas till vindkraft och solel
b) lagring av energi
c)smarta elnät där man styr efterfrågan och utjämnar lasterna

Det är därför man måste ha en balanserad syn på intermittenta energier som solel och vindkraft

Däremot solvärmen har en annan förmåga där man kan lagra värmen över dygnet och tom säsongerna

onsdag 24 mars 2010

Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften. vissa korrigeringar

Korrigeringar till förra inlägget
Vissa siffror blev fel eftersom jag blandade fel när det gällde last(effekt) och energimängd

Ojämn produktion
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större
produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vid de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man att använda naturgas. I Sverige är det vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna - vilket man inte har tillräckligt av för att tjänstgöra som full back up för vindkraften som enbart – är i fullastad 20% av tiden. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna. Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar
balanskraft i Sverige och inte heller i Europa.

Tumregel
En enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar energi så kan 10 terawattimmar komma från vind och resten måste komma antingen från i vattenkraft, kärnkraft eller fossilledade kraftverk (kol eller naturgas). Detta därför att vindkraften är igång endast 25 – 30 % av tiden. Om man skulle producera 30 terawattimrar från vind så måste man ha i förhållande till dagsläget ha en
lika stor ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant.
Alternativkostnaden för att hålla reservkraften innebär 100 % ökning av kostnaden för vindkraft.Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket ger en betydligt lägre
kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en reducerad omfattning och fundera på hur dess bidrag ienergiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet.

Småskalig vindkraft är bra
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förena med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol,jordvärme och vindenergi.

Realistisk syn på förnyelsebar energi

De möjliga källorna av förnyelsebar energi
Det skall finnas tre ben i energiförsörjningen nämligen förnyelsebart,energieffektivisering och kärnkraft. Den förnyelsebara energin består av bla vind,vatten, sol och bioenergi. Vattenkraften är i stort nyttjad till maximum i Sverige och några nya älvar skall vi inte bygga ut. Över åren varierar vattenkraftens kapacitet mht årsnederbörd. Solen kan spela en mycket stor roll som komplement vid värmeförsörjningen via solpaneler. I många fastigheter kan solen bidra med mellan 30-50 % av värmeårsbehovet. Det kräver att man lagrar varmvatten över dygnets timma och att man också kan lagra varmvatten i berggrunden över årstider. Däremot är solceller för direkt elproduktion fortfarande för dyrbart per kilowattimme men kan kan på sikt bli billigare. Värmepumpar har visat sig vara en succé ty den svarar idag för 10 terawattimmar och det kan bli mer. Jordvärme och solvärme via värmepumpar kan således bli en mycket viktig uppvärmning.
I bioenergi bör man satsa på biogas som kan framställas på avfall från hushåll,industri samt skogs & lantbruk. Framställningen kan ske via rötning och förgasning. Detta blir fordonsbränsle tillsammans med eldrift som ur klimatsynpunkt är det överlägset bästa.
Däremot kan man vara kritisk till eldningen av biomassa (ved och grot ) som håller på att bli en stor bristvara samt att eldning ger störa giftiga utsläpp stoft och gaser. Konkurrensen om massaved och timmer är ett annat nationalekonomisk problem.

Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften.
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vi de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man använda naturgas. I Sverige är det då vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man då vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna . Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar balanskraft i Sverige och inte heller i Europa. Men en enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar vindenergi måste producera 15 terawattimmar annan energi antingen i vattenkraft eller i fossilledade kraftverk (kol eller naturgas) I förhållande till dagsläget måste man ha 25 % ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant. Detta måste bedömas seriöst ur ekonomisk synvinkel. Därför måste man bedöma alternativkostnaden för att hålla reservkraften. Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket kan ge en lägre kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en optimal storlek och fundera på hur dess bidrag i energiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förenas med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol och vindenergi

tisdag 23 mars 2010

Vad är den bästa förnyelsebara energin

Vilken är den bästa förnyelsebara energin?Det är all anledning att framhålla följande saker inom det förnyelebara energiområdet
1. Solenergi i forma av solpaneler och solceller
Solpaneler kan utan vidare svar för 35 % av en bostads årsbehov av värme eventuellt mer
2. Värmepumpar och jordvärme (redan idag ger dessa 10 TWH dvs 5 ggr mer än vindkraften)
3.- Satsa på smarta elnät (Smart Grids)
4. Satsa på elhybridbilar som drivs av el endast 20 TWH krävs för hela Sverige
5.Satsa på biogas och biometan framställt av avfall genom rötning och förgasning (Varför gör inte Stockholm mer här)
6. Vindkraften är ojämn och ger tyvärr mindre verkningsgrad än förväntat Genomsnittligt vinkraftsvek ger endast 2100 timmar per år (Därmed inte sagt vi skall bygga vindkraft men mer realism) och de smarta elnäten är absolut förutsättning

Kommunal energiförsörjning
För en kommun kan det innebära följande uppvärmingsstrategier

a. Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning och elproduktion

b.Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet

c.Överskottsvärme lagras i bergrum

d.Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet

e. En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet

f.Det utreds huruvida spillvärme från kärnkraftsverk
eller andra industrier kan leverera spillvärme

Lokalt producerad energi
Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,
det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion,
två tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus –även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen. I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora..

Smart Grid (smarta elnät)Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.
Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,
biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider
kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas
tillbaka till Mälarenergi. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” man skall uppdra till enrgibolagen att staka ut
vägen för smart grid samt ålägga energibolagen att köpa tillbaka
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utör.

söndag 21 mars 2010

Inse att kärnkraften behövs inlägg av socialdemokrater i Dagens samhälle

Läs nedanstående kopia
Det visar på att Socialdemokratin är splittrad i frågan om kärnkraften
De s-riksdagsmän som tycker som debattinögget bör rösta med regeringen


DEBATT: Inse att kärnkraften behövs!
Publicerad 18 mar 2010
REPLIK. Kärnkraftens leveransproblem är en västanfläkt jämfört med vindkraftens, skriver SSU:are i replik på S-inlägget ”Låt inte kärnkraft stoppa utvecklingen” i nr 7.
DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 10/10

ENERGI. Nyligen slogs ännu ett dystert rekord när elpriset nådde 14 kr/kWh. Delar av den elintensiva industrin tvingades dra ner och det var inte första gången i vinter. Det lär hända igen om vi inte drar rätt slutsatser om vad som hänt och vad som behöver göras.

Mycket av elbristdiskussionen har handlat om de underhåll som gjorts av äldre kärnkraftsreaktorer. Det finns skäl att undra om det måste göras på vintern, men glöm inte grundproblemet: kärnkraftverken är jämngamla med Volvo Amazon. Vi kan aldrig få en trygg energiförsörjning så länge energipolitiken vilar på så gamla kraftverk.

Att 2000-talets high tech-företag skulle vara mindre elkrävande än basindustrin är en myt. Ett exempel är det pappersbruk Stora Enso sålde till Google. Datorcentraler, med servrar och avancerade kylsystem förbrukar lika mycket el som den elintensiva industrin.

Några andra viktiga slutsatser är att om kärnkraften har haft leveransproblem så är det en västanfläkt jämfört med vindkraften. Under vinterns kalla perioder ger den mindre än 10 procent av installerad effekt, enligt beräkningar av Svenska Kraftnät. Och det handlar alltså om ett normalläge för vindkraft varje gång kylan slår till.

Ska Sverige bygga sin elproduktion på ett energislag som ger som minst när behoven är som störst? Som tvingar exportindustrin till att dra ner produktionen? I kombination med låga nivåer i vattenmagasinen ger det elbrist, rekordhöga elpriser och ett behov att importera el. Sverige görs därmed beroende av rysk gas, eller kolkraft från Danmark, Tyskland eller Polen.

Elpriser som åker berg- och dalbana är inte bra vare sig för jobben inom exportindustrin eller hushållens ekonomi. Mätare som gör att vi kan anpassa konsumtionen efter priset är säkert bra, men det är att angripa symptomen. Grundproblemet är en för liten och för instabil elproduktion. Därför är det hög tid att börja skrota de gamla reaktorerna och bygga nya.

Land efter land inser att kärnkraft krävs för att klara klimathotet och elförsörjningen. Senast ut är USA, som förenar satsningar på den gröna tekniken med nya kärnkraftverk – en modern progressiv och pragmatisk politik som vi ser det. Sverige har redan den modell Obama vill införa, och det kommer att behövas. Vi kommer att bli alltmer elberoende när även transporterna ska läggas om till tåg och elbilar.

Nu behövs en energipolitik som kan hålla Sverige igång – även på vintern.

Olivia Unesi
Ordförande, SSU Södertälje
Maria Norbell
F d ordförande, SSU Södertälje
Otto Kayser
Ordförande, SSU Värmland
Lasse Sandgren
Ordförande, SSU Skaraborg
Amir Dabboussi
Kassör, SSU Värmland
Martin Tunström
Kassör, SSU Helsingborg
Sara Asp (S), Skoghall
Liisa Petrykowska (S), Södertälje
Jan Nouh (S), Södertälje

Inse att kärnkraften behövs

http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=17587
Om man läser denna debattartikel i Dagens Samhälle så förstår man att Socialdemokraterna är splittrade i kärnkraftsfrågan
Det vore väl lämpligt att de s-riksdagsmän som tycker enligt artiklen röstar med Alliansregeringen om kärnkraftens

måndag 15 mars 2010

Folkpartiets miljöpolitik innefattar

1.Förnybar energi
2. energieffektivisering
3. Ny Kärnkraft
3. fler och mer tillgängliga naturskyddsområden
4. öka stödet till biologisk mångfald
5. skydda den svårföryngrade, fjällnära skogen
6. göra Arktis till ett marint reservat
7. stoppa utkast av fisk
8. öka skydd av Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna
9. en ordentlig genomgång av vattenflödet i Sverige för att stoppa gift och näringsutsläpp bygga våtmarker och andra NÄRINGSSPÄRRAR
10. ta vara på frilufts och miljörörelsernas stora kunskap och engagemang
11. stoppa utarmningen av arter
12. satsa stort på internationellt samarbete, och inom EU
13. följa upp och vidta ytterligare åtgärder för att stoppa illegal avverkning av regnskog.
14. arbeta f för att minska spillet av mat (20%)
15. smarta elnät
16. mer solenergi bla för att värma upp hus
17 Bygga hållbara städer och energisnåla hus
18. Elhybridbilar med el och biogas
19. utbyggnad av järnvägar och höghastighetståg
20. öka cykling och promenad till jobb och nöjen genom sammankoppling bostads- och arbetsområden

DEN NYA KÄRNKRAFTEN 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,

Den nya kärnkraften
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det
som var sant för 30 år sedan är inte sant idag.
1. Utvecklingen av ny teknik inom kärnkraften
2. Ny säkerhet
3. Urantillgången blir oändlig
4. Reducering av avfall

Talare:Jan Wallenius Professor Reaktorteknik KTH Stockholm
Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft

Alla är hjärtligt välkomna
Ta med vänner och bekanta


Folkpartiet Liberalerna i Västerås
Klimat,miljö och energigruppen
Karl-Erik Andersson
karlerikandersson@tele2.se
021-33 12 93
070-550 83 60
Filnamn: medlemsmöte 21 april

lördag 13 mars 2010

Greenpeace

Bra att Greenpeace dementerade att man tar ställning politiskt Därmed kan vi återkomma till sakliga räkneövningar och en konstruktiv dialog med Greeenpeace Ty Jag tror att Greenpeace ändrar sig om de börjar se de sanna siffrorna om mängden energi och hälsoriskerna med fossil energi Man måste tala om rena och smutsiga nergitekniker
Kärnkraft,vind,sol,vattenkraft är rena
Fossil är smutsig och det är istor utsträckning även bioenergin undataget är biogas framställt på organiskt avfall

fredag 12 mars 2010

I en artikel idag i VLT tycks Greenpeace representanter helt tappat fattningen
när de uppmanar folk att inte rösta på folkpartiet pga av kärnkraften
Borde inte green-peace använda sig av räknekunskap innan de uttalar sig
Att avstå från kärnkraften som baskraft är detsamma som kontraproduktiv miljödebatt.
Man måste välja mellan ren enrgi och smutsig
Vind,sol,vatten och kärnkraft är ren energi. Smutsig är kol.olja ,gas och i viss utrsträckning är bioenergin smutsig.
Dessutom kommer de ekonmiskt utvinnbara resurserna av kol,olja och gas upphöra samt att biomassan konkurrerar med maten . Vi blir ju tre miljarder fler människor till år 2050

måndag 8 mars 2010

Ett annorlunda men miljövänligt uppvärningssätt för bostäder och lokaler

Uppvärmning av bostäder kan ske på följande sätt om man både vill undvika fossil energi (kol,olja,naturgas) och bioeldade pannor (biomassa och avfall)
1.Solpaneler
2.Jordvärme
3.Spillvärme från bla kärnkraftverk, och industrier
4.Byggande av lågenergihus
5.Elvärme ibland i kombination med värmeväxlare
En kombination av dess energislag ger hög effektivitet.Värmenäten kan göras till en del intelligenta över och underskott kan utbytas mellan konsumenterna
Kommunerna kan lägga ned sina bioeldade kraftvärmeverk. Biomassa kan i förekommande fall omvandlas till fordonsbränsle typ biometan eller etanol
Kommuner köper in sig i de nya kärnkraftverk som byggs och försäkrar sig därmed om billig el som kan användas till uppvärmning efter det att sol,jord och energibesparingar gjorts sitt
Detta vore k en av de allra bästa sätten att klara klimatmålen och skapa en smart och hållbar uppvärmning

lördag 6 mars 2010

De sanna siffrorna måste fram om energin

Sverige behöver 420 TWH per år
Knappt 200 TWH är fossila bränslen (kol,olja,gas)
89 TWH är biobränslen
Kärnkraften svarar för 75 TWH
Vattenkraften 60 TWH
Energiförluster 15 TWH (kraftledningar)
Målet är att ta bort det fossileldade användningen
Vindkraften kan högst uppnå 20-30 TWH
Sol 30 TWH
Biogas 15 TWH
Det är fortfarande 115 TWH fossilbränsle som skall bort
Det får ske genom besparingar 80 TWH och ökad kärnkraft med 25 TWH
Man kan flytta dessa siffror lite fram och tillbak men kvar står att om man skap ett växhusgasfritt samhälle så behövs kärnkraften minst till 75- 100 TWH
Åstadkommer vi denna mix får vi dessutom en billig el som möjligööra att våra industrier inom papper, kemi och process kan leva kvar.