tisdag 15 juni 2010
Höjning av bensinskatt är endast ökade kostnader
Höjda bensinskatter påskyndar inte övergången till icke fossila bränslen eller övergång till kollektivtrafik. De höjningar som bl.a. de rödgröna föreslår är enbart höjd skatt. Bilåkandet blir lika stort som förut Landshövdingens utredning om Västmanlänningars bilåkande visar att den är är oförändrad trots prishöjningar de senaste åren. Först vid drivmedelspriser över 25 kr litern sker en drastisk förändring i efterfrågan men då brakar ekonomin ihop. Sålunda skall man inte höja skatterna på drivmedel i annat fall än lika mycket skatt sänks på annat håll i statens budget t.ex. inkomstskatt. Fokus måste bli att ta fram elhybrider som går på både biogas och el. Finns dessa alternativ att tillgå till rimligt pris kommer en mer miljövänlig trafik att uppstå.
måndag 3 maj 2010
Jag ger 49 öre för de rödgrönas tankar
Jag är måttligt upprörd över en höjd bensinskatt på 49 öre som. Det finns värre saker och skatt behöver vi betala på nått sätt.
Men varför 49 öre? Varför inte 50 öre? Vilka djupa övervägande har de tagit för att få fram just 49 öre?
Ska politik drivas som vanlig handel med priset precis under en nolla?
Jag ser dessa 49 öre som ytterligare en visare på att de rödgröna saknar visioner. De petar i marginalen på sina beslut. Allt för att försöka att få det att låta billigare för medborgarna.
Men varför 49 öre? Varför inte 50 öre? Vilka djupa övervägande har de tagit för att få fram just 49 öre?
Ska politik drivas som vanlig handel med priset precis under en nolla?
Jag ser dessa 49 öre som ytterligare en visare på att de rödgröna saknar visioner. De petar i marginalen på sina beslut. Allt för att försöka att få det att låta billigare för medborgarna.
måndag 26 april 2010
Jan Björklund talar miljöpolitik
En videohälsning till Folkpartiets Gröna Liberaler från partiledaren Jan Björklund som vi blev väldigt glada för. I lördags arrangerades Gröna Liberalers Riksmöte i Riksdagens Förstakammarsal, ett tillfälle att lyfta det vi tycker är konstruktiv och utvecklingsvänlig miljöpolitik. Efter dagens utspel från rödgröna om att förbättra infrastrukturen i Sverige kan jag bara ansluta och säga: javisst, men energin att bygga räls och driva tåg måste komma någonstans ifrån. Det är oklart hur de har resonerat där.
Idag har Jan Björklund varit och besökt lärlingsutbildningar i Uddevalla.
Så här resonerade Jan Björklund kring miljöbilar i Västerås i mars:
SVT rapport har idag börjat med ett Väljarindex, det som på engelska kallas poll of polls. I dagens rapport-sändningar så visar resultatet att de rödgröna ligger något före alliansen. Det är bara att kavla upp ärmarna och jobba på.
Idag har Jan Björklund varit och besökt lärlingsutbildningar i Uddevalla.
Så här resonerade Jan Björklund kring miljöbilar i Västerås i mars:
SVT rapport har idag börjat med ett Väljarindex, det som på engelska kallas poll of polls. I dagens rapport-sändningar så visar resultatet att de rödgröna ligger något före alliansen. Det är bara att kavla upp ärmarna och jobba på.
söndag 25 april 2010
Folkpartiets program för byggande av den miljövänliga staden
Byggande för en trygg och hållbar stad
Möjligheternas stad
Västerås har oanade möjligheter till tillväxt i den meningen att människor kan få
sin utkomst i staden De industriföretag som finns har en framåtsyftande verksamhet med stor kompetens och ett stort kunnande hos de anställda. Fram till 2050 ska hela världens energisystem omvandlas från fossilenergi till förnyelsebar energi, kärnkraftslösningar och energieffektivisering genom smarta lösningar. Vårt
läge gör att logistik- och handelsföretag gärna etablerar sig i staden.I Västerås finns därför framtidens arbetsplatser vilket gör att vi tror på utveckling
av staden som boendeort. Detta ställer stora krav på hur vi utformar det framtida
Västerås. Vi måste vara rädda om de kvalitéer som finns och utforma staden genom
en varsam omvandling till en modern framtidsstad som förutom att vara hållbar
också har många andra kvalitéer.
Vår vision för det framtida Västerås
•Ren och hälsosam
•Har många insprängda gröna miljöer med vattenspeglar och välskötta parker
•Säker och trygg
•Rik på kultur och utbud av fritid och upplevelser
•Utrustad med en mångfald av platser i alla stadsdelar för möten mellan människor
•Har ett city med attraktionskraft för möten, kultur, arbete och handel samt inte minst boende
•Trivsamma bostadsområden med närhet till arbetsplatser och fritidsutbud
En framtidsorineterad ekologisl mönsterstadsdel
Där johannesbergs flygfält nu ligger skall en stadsdel anläggas
I den nya stadsdelen ska det finnas eldrivna bussar,laddstationer för elbilar, lokal energiproduktion (solpaneler), lågenergihus,vattendammar, vattendrag och trädgårdar. Det ska vara en hälsosam och ekologiskt balanserad stadsdel. Skönhet och nytta skall förenas i byggandet. Denna stadsdel skall inspirera övriga stadsdelar
Riklinjer för miljövänlig stadsutveckling
I praktisk politik har vi redan satt kanske de tuffaste kraven i Sverige på energianvändning i nya hus. I dag ges marktilldelning endast om lågenergihus
byggs. Nästa steg för att minska energiåtgången är att planera för passivhus och en ekologiskt bostadsmiljö.
Vi vill
• skapa en ekologisk stadsdel där Johannisbergs flygfält nu ligger
•möjliggöra att bygga bostäder även i närheten till Mälaren för att låta västeråsarna
•bo attraktivt
•garantera att de centrala mälarstränderna är öppna, tillgängliga och trevliga så at alla västeråsare kan ta del av dem oavsett var i staden man bor.
•förnya området kring stationscentrumet
•att det görs energibesparande investeringar så att man så småningom når smarta hus i hela det befintliga bostadsbeståndet
• att ha en blandning av upplåtelseformer.
•att befintliga områden rustas upp med trädgårdsinslag och aktivitetsytor så att miljön blir inspirerande.
•att gångstråken har en väl genomtänkt belysning kombinerat med att vegetationen hålls låg.
•att busshållplatser är väl upplysta och fria från vegetation
•fortsätta att ha fokus på att utveckla stadsdelarna tex Bäckby.
Möjligheternas stad
Västerås har oanade möjligheter till tillväxt i den meningen att människor kan få
sin utkomst i staden De industriföretag som finns har en framåtsyftande verksamhet med stor kompetens och ett stort kunnande hos de anställda. Fram till 2050 ska hela världens energisystem omvandlas från fossilenergi till förnyelsebar energi, kärnkraftslösningar och energieffektivisering genom smarta lösningar. Vårt
läge gör att logistik- och handelsföretag gärna etablerar sig i staden.I Västerås finns därför framtidens arbetsplatser vilket gör att vi tror på utveckling
av staden som boendeort. Detta ställer stora krav på hur vi utformar det framtida
Västerås. Vi måste vara rädda om de kvalitéer som finns och utforma staden genom
en varsam omvandling till en modern framtidsstad som förutom att vara hållbar
också har många andra kvalitéer.
Vår vision för det framtida Västerås
•Ren och hälsosam
•Har många insprängda gröna miljöer med vattenspeglar och välskötta parker
•Säker och trygg
•Rik på kultur och utbud av fritid och upplevelser
•Utrustad med en mångfald av platser i alla stadsdelar för möten mellan människor
•Har ett city med attraktionskraft för möten, kultur, arbete och handel samt inte minst boende
•Trivsamma bostadsområden med närhet till arbetsplatser och fritidsutbud
En framtidsorineterad ekologisl mönsterstadsdel
Där johannesbergs flygfält nu ligger skall en stadsdel anläggas
I den nya stadsdelen ska det finnas eldrivna bussar,laddstationer för elbilar, lokal energiproduktion (solpaneler), lågenergihus,vattendammar, vattendrag och trädgårdar. Det ska vara en hälsosam och ekologiskt balanserad stadsdel. Skönhet och nytta skall förenas i byggandet. Denna stadsdel skall inspirera övriga stadsdelar
Riklinjer för miljövänlig stadsutveckling
I praktisk politik har vi redan satt kanske de tuffaste kraven i Sverige på energianvändning i nya hus. I dag ges marktilldelning endast om lågenergihus
byggs. Nästa steg för att minska energiåtgången är att planera för passivhus och en ekologiskt bostadsmiljö.
Vi vill
• skapa en ekologisk stadsdel där Johannisbergs flygfält nu ligger
•möjliggöra att bygga bostäder även i närheten till Mälaren för att låta västeråsarna
•bo attraktivt
•garantera att de centrala mälarstränderna är öppna, tillgängliga och trevliga så at alla västeråsare kan ta del av dem oavsett var i staden man bor.
•förnya området kring stationscentrumet
•att det görs energibesparande investeringar så att man så småningom når smarta hus i hela det befintliga bostadsbeståndet
• att ha en blandning av upplåtelseformer.
•att befintliga områden rustas upp med trädgårdsinslag och aktivitetsytor så att miljön blir inspirerande.
•att gångstråken har en väl genomtänkt belysning kombinerat med att vegetationen hålls låg.
•att busshållplatser är väl upplysta och fria från vegetation
•fortsätta att ha fokus på att utveckla stadsdelarna tex Bäckby.
onsdag 21 april 2010
Ödesstund i Stockholms bostadspolitik
Frågan om marknadshyror i Stockholm avgörs ikväll, på förbundsmötet. Liggande förslag är dogmatiskt planekonomi, man ger sig till att tala illa om utbud och efterfrågan som rimliga parametrar i prissättning. Jag kommer att yrka för en reglerad hyresmarknad där efterfrågan är vägledande för priset, samtidigt som hyresgästerna skyddas från oskäliga och chockartade hyreshöjningar. Att skriva indignerade pamfletter mot "marknadshyror" är att gå de rödgröna socialisternas ärenden.
Mina specifika yrkanden hittar ni på min egen blogg frihetlighet.
En längre bakgrund till hur det blivit så tokigt hittar ni på liberati.se.
Mina specifika yrkanden hittar ni på min egen blogg frihetlighet.
En längre bakgrund till hur det blivit så tokigt hittar ni på liberati.se.
tisdag 20 april 2010
Peak oil Joint Chief Staff US varnar
US military warns oil output may dip causing massive shortages by 2015 Terry Macalister, Guardian The US military has warned that surplus oil production capacity could disappear within two years and there could be massive shortages by 2015 with significant economic and political impact.
The energy crisis outlined in a Joint Operating Environment report from the US Joint Forces Command, comes as the price of petrol in Britain reaches record levels and the cost of crude is predicted to soon top $100 a barrel.
... The warning is the latest in a series from around the world that has turned Peak Oil – the moment when demand exceeds supply – from a far off threat to a near-time risk.
... there are signs that the US Department of Energy might also be changing its stance on Peak Oil. In a recent interview with French newspaper, Le Monde, Glen Sweetnam, main oil adviser to the Obama administration, admitted that "a chance exists that we may experience a decline" of world liquid fuels production between 2011 and 2015 if the investment was not forthcoming.
Lionel Badel, a post-graduate student at Kings College, London, who has been researching Peak Oil theories, said the review by the American military moves the debate on.
"It's surprising to see that the US Army, unlike the US Department of Energy, publicly warns of major oil shortages in the near-term. Now it could be interesting to know on which study the information is based on," he said.
"The Energy Information Administration (of the department of energy) has been saying for years that Peak Oil was "decades away". In light of the report from the US Joint Forces Command, is the EIA still confident of its previous highly optimistic conclusions?" (11 April 2010) We covered this story first: Joint Operating Environment 2010: Oil Supply Concerns (review) by Rick Munroe on March 11.
Washington considers a decline of world oil production as of 2011 (mentioned in the Guardian story above) by French journalist and EB ally Matthieu Auzanneau, March 25).
The Pentagon also expects an imminent oil shock also by Matthieu Auzanneau (Apr 7)
The US mainstream media still hasn't picked it up.
The energy crisis outlined in a Joint Operating Environment report from the US Joint Forces Command, comes as the price of petrol in Britain reaches record levels and the cost of crude is predicted to soon top $100 a barrel.
... The warning is the latest in a series from around the world that has turned Peak Oil – the moment when demand exceeds supply – from a far off threat to a near-time risk.
... there are signs that the US Department of Energy might also be changing its stance on Peak Oil. In a recent interview with French newspaper, Le Monde, Glen Sweetnam, main oil adviser to the Obama administration, admitted that "a chance exists that we may experience a decline" of world liquid fuels production between 2011 and 2015 if the investment was not forthcoming.
Lionel Badel, a post-graduate student at Kings College, London, who has been researching Peak Oil theories, said the review by the American military moves the debate on.
"It's surprising to see that the US Army, unlike the US Department of Energy, publicly warns of major oil shortages in the near-term. Now it could be interesting to know on which study the information is based on," he said.
"The Energy Information Administration (of the department of energy) has been saying for years that Peak Oil was "decades away". In light of the report from the US Joint Forces Command, is the EIA still confident of its previous highly optimistic conclusions?" (11 April 2010) We covered this story first: Joint Operating Environment 2010: Oil Supply Concerns (review) by Rick Munroe on March 11.
Washington considers a decline of world oil production as of 2011 (mentioned in the Guardian story above) by French journalist and EB ally Matthieu Auzanneau, March 25).
The Pentagon also expects an imminent oil shock also by Matthieu Auzanneau (Apr 7)
The US mainstream media still hasn't picked it up.
lördag 10 april 2010
Tillväxt,. mer billig energi genom mer kärnkraft, mer satsning på infrastruktur nu och arbetskraftsinvandring istället för skattehöjningar
Sveriges kommuner och landsting har i en prognos räknat med att kommunalskatten kommer att vara 13 kronor högre om 25 år till följd av att befolkningen blir äldre och äldre. Men så kommer det sannolikt inte att bli. Den globala konkurrensen kommer snarast tvinga fram skattesänkningar på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) medan andra skatter på sikt kan ökas tex mervärdesskatt och skatt på knappa naturresurser och miljöskatter . Men inte heller dessa skatter kan höjas så mycket att det täcker alla kostnadsökningar.
Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land
Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finasiera välfärden.
Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Menskall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där
Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land
Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finasiera välfärden.
Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Menskall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där
torsdag 8 april 2010
Vad bestämmer enrgianvändning? Drivkrafter till förändring och möjligheter att förena lokal och central energi
Determinanter för global energitillgång fram till 2050
Man måste starta analysen utifrån den globala situationen och bryta ned den på lokal nivå.Den fossila energin har ett ekonomiskt slutdatum. Bioenergin kommer ej att räcka till allt det man föreställer sig. Den förnyelsebara energin har egenskapen att vara spridd vilket gör den svår att tillvarata. Biobränslen bör inte transporteras långa avstånd utan koncentreras till energi så fort som
möjligt. Vindkraft och vattenkraft har sina naturliga begränsningar. Vinden i den låga
utnyttjandegraden särskilt i vår del av landet. Vattenkraften är också begränsat i vår bygd än än i småskalighet. Den energi som flödar ständigt är solen och därför skall mycket uppmärksamhet ägnas den. Det är på sikt ologiskt att gå via växterna för att ta emot solens energi när man kan göra det mer direkt i form av solpaneler och solceller.
Våra fossila fordonsbränslen måste bytas ut dels pga av klimathotet men också pga av att oljans tillgänglighet minskar med kraftiga framtida prisökningar som följd. Fordon kan köras på två alternativa bränslen i framtiden dvs elen och biobränslen. Det biobränsle som är bäst är biometan vilket kan framställas genom förgasning och rötning av avfall.
Tanken här är att förena biogasproduktion med uppvärmning av spillvärmen samt eventuellt en viss elproduktion via gasturbiner och/eller stirlingmotorer.
Jordvärme och värmepumpar ger ett stort bidrag redan idag och dess andel kan ökas.
Slutligen behöver vi el som får framställas storskaligt i nationella och internationella kraftverk iform av kärnkraft och storskalig solenergiproduktion i södern.
Det viktiga blir också att möjliggöra handel mellan småproducenterna av el och värme med de stora producenterna. Varje hushåll blir både producent och konsument av energi. Smarta el och värmenät kommer att se dagens ljus.
Slutligen måste vi idag grunda våra beslut på de relativpriser som kommer att råda framöver i tiden. Enligt min bedömning kommer de allt högra framställningskostnaderna för fossilbränsle liksom monopoliseringen i energikarteller snabbt leda till höga priser som kommer att framtvinga övergång till nya energikällor. De brister och flaskhalsar som kan identifieras i energisystemen driver kostnaderna och priserna uppåt.
Sålunda måste det byggas upp en ny energistruktur som kan klara framtidens utmaningar och vara robust att stå emot kriser av olika slag. Vi skall också betänka att vi skall bygga en en smart och miljövänlig struktur för våra barnbarn
Fyra determinanter i världsekvationen
De fyra bestämningarna är klimatförändringar,tillgången på energi,livsmedelstillgång samt freds och säkerhetsaspekterna
1. Klimatkrisen är en faktor som framtvingar övergång från fossilenergi till förnyelsebar
energi, kärnkraft samt energieffektiviseringar. Politiken kommer att styra via
skatter,avgifter, subventioner och direktregleringar. Man blir tvingad byta sociotekniska system för energiframställning och energianvändning. Det finns skeptiker som vill bromsa och det finns de som sticker huvudet i sanden och struntar i den avlägsna framtiden
2. Tillgången på fossil energi minskar de närmaste åren drastiskt medan efterfrågan ökar.
Framförallt kommer de ekonomsikt lönsamma källorna att sina och driva upp priserna
kraftigt. Detta gäller både oljan,gasen och kolet. Tillgångarna finns i ett fåtal länder samtidigt som kartelliseringen finns vilket skickar priserna i höjden och i riktning mot monopolpriser. Troligtvis kommer detta att vara den starkaste drivkraften för snabb förändring och ha en avsevärt större förändringskraft än utsläppsrätter och koldioxidskatter.Peak-oil, peak-gas och peak-coal är realiteter. Det finns de som pekar på att det finns mycket mer reserver men dessa glömmer att det är tillgångar som ger dagens relativpriser som försvinner och priserna skjuter i höjden. Dessutom om kol skall brytas måste det ske ibygder där städer och jordbruksmark kommer att förödas av brytningen. Allt detta leder till en snabbare övergång till förnyelsebar energi , kärnkraft och energieffektivisering.
3. Det kommer att råda brist på livsmedel framförallt beroende på två faktorer. Det är det därför att befolkningen ökar från 6 miljarder till 9 miljarder år 2050 och dels för att jordbruksmark förstörs eller får minskad avkastning, Det senare har bla med vattentillgången att göra men också klimatförändringar,utsugning och energibrist. Detta faktum gör att bioenergin är en mycket begränsad förnyelsebar energikälla. Åkermark kommer inte att kunna användas för odling av energigrödor sockerrörsetanol mm mm.
Skogen har också sina begränsningar. Ett alltför starkt grot och stubbuttag i skogsmark leder till sämre skogstillväxt och måste kompenseras med konstgödsling. Dessutom tenderar detta kraftigt att utkonkurrera pappersmassa och timmer. Slutligen måste vi vara rädda om skogarna för den biologiska mångfalden. Det kan inte accepteras nedhuggning av regnskogar o.dyl och vi måste också i vårt land bevara många skogar som de är.Bränsleuttagen är begränsade i världens skogar. Däremot är skogen i sig själv koldioxidfällor men också möjligheten att bygga fler hus av trä måste tillvaratas eller att framställa nya byggnadsmaterial. Träet ha också sin materialanvändning i många andra sammanhang.
4. Fred och säkerhet är en fjärde viktig aspekt. Konkurrensen om resurser skapar också konflikter mellan folk som kan utlösa i olika former av våldsamheter. I samverkan med andra faktorer såsom religiös fundamentalism, nationalism och sociala exkluderingar skapas grogrund för mycket allvarliga konflikter. Dessutom finns de traditionella energitillgångarna i i ett fåtal stater. För många regimer kan det vara frestande att utnyttja detta för att pressa sina omgivande stater eller stater som saknar tillgångar. En strategi för oss kan då vara att se att vi blir mindre beroende av stater som kan komma att utöva politiska påtryckningar. EU är beroende av rysk naturgas och för oljans del mycket beroende av Arabvärlden och Iran.
Utifrån dessa utgångspunkter måste Sverige agera för att göra sig oberoende av fossil energi i form av olja genom övergång till eldhybrider . Eldriften är c,a 5 ggr så effektiv som bensin.
Det komplementära bränslet bör bli biometan eller metanol framställt på avfall från
hushåll,lantbruk,industri och skogsbruk. Helst bör huvuddelen av dessa biobränslen komma från lokala och regionala källor för att spara skrymmande transporter av biomassa.
Man måste starta analysen utifrån den globala situationen och bryta ned den på lokal nivå.Den fossila energin har ett ekonomiskt slutdatum. Bioenergin kommer ej att räcka till allt det man föreställer sig. Den förnyelsebara energin har egenskapen att vara spridd vilket gör den svår att tillvarata. Biobränslen bör inte transporteras långa avstånd utan koncentreras till energi så fort som
möjligt. Vindkraft och vattenkraft har sina naturliga begränsningar. Vinden i den låga
utnyttjandegraden särskilt i vår del av landet. Vattenkraften är också begränsat i vår bygd än än i småskalighet. Den energi som flödar ständigt är solen och därför skall mycket uppmärksamhet ägnas den. Det är på sikt ologiskt att gå via växterna för att ta emot solens energi när man kan göra det mer direkt i form av solpaneler och solceller.
Våra fossila fordonsbränslen måste bytas ut dels pga av klimathotet men också pga av att oljans tillgänglighet minskar med kraftiga framtida prisökningar som följd. Fordon kan köras på två alternativa bränslen i framtiden dvs elen och biobränslen. Det biobränsle som är bäst är biometan vilket kan framställas genom förgasning och rötning av avfall.
Tanken här är att förena biogasproduktion med uppvärmning av spillvärmen samt eventuellt en viss elproduktion via gasturbiner och/eller stirlingmotorer.
Jordvärme och värmepumpar ger ett stort bidrag redan idag och dess andel kan ökas.
Slutligen behöver vi el som får framställas storskaligt i nationella och internationella kraftverk iform av kärnkraft och storskalig solenergiproduktion i södern.
Det viktiga blir också att möjliggöra handel mellan småproducenterna av el och värme med de stora producenterna. Varje hushåll blir både producent och konsument av energi. Smarta el och värmenät kommer att se dagens ljus.
Slutligen måste vi idag grunda våra beslut på de relativpriser som kommer att råda framöver i tiden. Enligt min bedömning kommer de allt högra framställningskostnaderna för fossilbränsle liksom monopoliseringen i energikarteller snabbt leda till höga priser som kommer att framtvinga övergång till nya energikällor. De brister och flaskhalsar som kan identifieras i energisystemen driver kostnaderna och priserna uppåt.
Sålunda måste det byggas upp en ny energistruktur som kan klara framtidens utmaningar och vara robust att stå emot kriser av olika slag. Vi skall också betänka att vi skall bygga en en smart och miljövänlig struktur för våra barnbarn
Fyra determinanter i världsekvationen
De fyra bestämningarna är klimatförändringar,tillgången på energi,livsmedelstillgång samt freds och säkerhetsaspekterna
1. Klimatkrisen är en faktor som framtvingar övergång från fossilenergi till förnyelsebar
energi, kärnkraft samt energieffektiviseringar. Politiken kommer att styra via
skatter,avgifter, subventioner och direktregleringar. Man blir tvingad byta sociotekniska system för energiframställning och energianvändning. Det finns skeptiker som vill bromsa och det finns de som sticker huvudet i sanden och struntar i den avlägsna framtiden
2. Tillgången på fossil energi minskar de närmaste åren drastiskt medan efterfrågan ökar.
Framförallt kommer de ekonomsikt lönsamma källorna att sina och driva upp priserna
kraftigt. Detta gäller både oljan,gasen och kolet. Tillgångarna finns i ett fåtal länder samtidigt som kartelliseringen finns vilket skickar priserna i höjden och i riktning mot monopolpriser. Troligtvis kommer detta att vara den starkaste drivkraften för snabb förändring och ha en avsevärt större förändringskraft än utsläppsrätter och koldioxidskatter.Peak-oil, peak-gas och peak-coal är realiteter. Det finns de som pekar på att det finns mycket mer reserver men dessa glömmer att det är tillgångar som ger dagens relativpriser som försvinner och priserna skjuter i höjden. Dessutom om kol skall brytas måste det ske ibygder där städer och jordbruksmark kommer att förödas av brytningen. Allt detta leder till en snabbare övergång till förnyelsebar energi , kärnkraft och energieffektivisering.
3. Det kommer att råda brist på livsmedel framförallt beroende på två faktorer. Det är det därför att befolkningen ökar från 6 miljarder till 9 miljarder år 2050 och dels för att jordbruksmark förstörs eller får minskad avkastning, Det senare har bla med vattentillgången att göra men också klimatförändringar,utsugning och energibrist. Detta faktum gör att bioenergin är en mycket begränsad förnyelsebar energikälla. Åkermark kommer inte att kunna användas för odling av energigrödor sockerrörsetanol mm mm.
Skogen har också sina begränsningar. Ett alltför starkt grot och stubbuttag i skogsmark leder till sämre skogstillväxt och måste kompenseras med konstgödsling. Dessutom tenderar detta kraftigt att utkonkurrera pappersmassa och timmer. Slutligen måste vi vara rädda om skogarna för den biologiska mångfalden. Det kan inte accepteras nedhuggning av regnskogar o.dyl och vi måste också i vårt land bevara många skogar som de är.Bränsleuttagen är begränsade i världens skogar. Däremot är skogen i sig själv koldioxidfällor men också möjligheten att bygga fler hus av trä måste tillvaratas eller att framställa nya byggnadsmaterial. Träet ha också sin materialanvändning i många andra sammanhang.
4. Fred och säkerhet är en fjärde viktig aspekt. Konkurrensen om resurser skapar också konflikter mellan folk som kan utlösa i olika former av våldsamheter. I samverkan med andra faktorer såsom religiös fundamentalism, nationalism och sociala exkluderingar skapas grogrund för mycket allvarliga konflikter. Dessutom finns de traditionella energitillgångarna i i ett fåtal stater. För många regimer kan det vara frestande att utnyttja detta för att pressa sina omgivande stater eller stater som saknar tillgångar. En strategi för oss kan då vara att se att vi blir mindre beroende av stater som kan komma att utöva politiska påtryckningar. EU är beroende av rysk naturgas och för oljans del mycket beroende av Arabvärlden och Iran.
Utifrån dessa utgångspunkter måste Sverige agera för att göra sig oberoende av fossil energi i form av olja genom övergång till eldhybrider . Eldriften är c,a 5 ggr så effektiv som bensin.
Det komplementära bränslet bör bli biometan eller metanol framställt på avfall från
hushåll,lantbruk,industri och skogsbruk. Helst bör huvuddelen av dessa biobränslen komma från lokala och regionala källor för att spara skrymmande transporter av biomassa.
söndag 28 mars 2010
Skattesänkning för pensionärer
Igår i Huskvarna presenterade Jan Björklund och de tre andra partiledarna i alliansregeringen en överenskommelse om en tredje skattesänkning för Sveriges alla pensionärer. Kort sammanfattat innebär överenskommelsen att Alliansen vill sänka skatten mer än de rödgröna.
Mark Klamberg har gjort en utmärkt sammanställning av olika röster i bloggosfären på temat pensionärsskatt. Det är roligt att följa hur årets första vallöfte får sådant genomslag i bloggosfären.
Kopimi från Klamberg, något förkortat:
Mikael Wendt - rättvist att pensionärerna nu får mer pengar i plånboken.
Kent Persson, Catrine Norrgård,Niklas Frykman - tredje skattesänkningen för pensionärerna. Per Altenberg - undrar om de rödgröna.
Hans Åberg - anser att alliansens driver en offensiv politik medan de rödgröna saknar egna förslag.
Christer Sörliden - saknar också svar från de rödgröna. Regeringen lämnar bra besked. Ann-Cathrin Larsson - regeringen verkställer politik på område efter område.
Fredrik Antonsson - russin till russinen.
Linnéa Darell - en rad reformer som alliansregeringen genomfört.
Helen Törnqvist - hoppas att mormor, farmor och deras väninnor också uppskattar löftet om större frihet och egenmakt.
Mathias Sundin - konstaterar att Thomas Östros (s) lovar höjd skatt
Fredrik Sneijberg - tycker det är bra att vi ger tillbaka till den äldre generationen
Det finns invändningar från oppositionen. Röster från andra laget, rödgröna, finns bl.a. på Netroots och på bloggar.se Själv tycker jag såhär eftersom jag behöver titta lite mer på siffrorna för att kunna bilda mig en bättre uppfattning.
Mark Klamberg har gjort en utmärkt sammanställning av olika röster i bloggosfären på temat pensionärsskatt. Det är roligt att följa hur årets första vallöfte får sådant genomslag i bloggosfären.
Kopimi från Klamberg, något förkortat:
Mikael Wendt - rättvist att pensionärerna nu får mer pengar i plånboken.
Kent Persson, Catrine Norrgård,Niklas Frykman - tredje skattesänkningen för pensionärerna. Per Altenberg - undrar om de rödgröna.
Hans Åberg - anser att alliansens driver en offensiv politik medan de rödgröna saknar egna förslag.
Christer Sörliden - saknar också svar från de rödgröna. Regeringen lämnar bra besked. Ann-Cathrin Larsson - regeringen verkställer politik på område efter område.
Fredrik Antonsson - russin till russinen.
Linnéa Darell - en rad reformer som alliansregeringen genomfört.
Helen Törnqvist - hoppas att mormor, farmor och deras väninnor också uppskattar löftet om större frihet och egenmakt.
Mathias Sundin - konstaterar att Thomas Östros (s) lovar höjd skatt
Fredrik Sneijberg - tycker det är bra att vi ger tillbaka till den äldre generationen
Det finns invändningar från oppositionen. Röster från andra laget, rödgröna, finns bl.a. på Netroots och på bloggar.se Själv tycker jag såhär eftersom jag behöver titta lite mer på siffrorna för att kunna bilda mig en bättre uppfattning.
Ett enkelt räkneexempel på möjlig kommunal soluppvärmning
För att producera 1 terrawattimme värme (Västeråsarnas behov) krävs 26000 hektar energiskog (knapp 30 % av Västerås kommuns yta) men endast 250 hektar solpaneler(3promille av Västeås kommuns yta).Vilken utväxling med direktverkande sol!! dvs100 ggr
Driftkostnaden för solpaneler blir dessutom låg och det är väl en lång teknisk avskrivningstid.
250 hektar solpaneler skulle kosta 2,5-3 miljarder kronor (Andren) men driftkostnaden blir låg sen jämfört med konventionell eldning av bränslen
Driftkostnaden för solpaneler blir dessutom låg och det är väl en lång teknisk avskrivningstid.
250 hektar solpaneler skulle kosta 2,5-3 miljarder kronor (Andren) men driftkostnaden blir låg sen jämfört med konventionell eldning av bränslen
lördag 27 mars 2010
Helheten för energin , lokal förnyelsebar energi och energi centralt
http://www.keaparlament.blogspot.com/
Ta steg mot förnyelsebara kommuner
Låt solen värma kommunerna
● Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning
● Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
● Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
● Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
● En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
● Det utreds huruvida extern spillvärme kan bidra
Storsatsning på biogas
Biogas bör framställas av lantbruksavfall, industriavfall,skogsavfall och hushållsavfall genom rötning och förgasning. Framförallt bör man framställa fordonsbränsle och vid processen uppstår spillvärme som kan gå till fjärrvärmenätet
Elektricitet och värme i samverkan Både el och värme skall kunna säljas och köpas av konsumenter,
Smarta elnät
Smart Grid (smarta elnät) pga lokal produktion av el
Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara
producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns
ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion, två
tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus – även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen.
I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora energibolagen.Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas tillbaka till Energibolagen. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” och vi skall uppdra till energibolagen att köpa
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utgör..
Smarta lösningar
Genom kunskap och påhittighet utvecklas lösningar som är smarta. Lösningar där både pengar och energi sparas med minsta möjliga ansträngning är smarta. Energi är ett område där vi kan öka effektiviteten högst avsevärt Sannolikt kan hälften av all energi sparas men får ut samma effekt.
Smart Grid d v s styrning energiströmmarna för effektiv
energianvändning
Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om
detta som något nödvändigt. Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Teknikutveckling Utvecklingen på IT-området öppnar möjligheter
att kontrollera nätens kraftflöden och för en rad smarta applikationer.14 På lång sikt, kanske tio år eller mer, skulle IT kunna ge en rad nya funktioner till elnäten:
− Bättre drift och hantering av störningar och fellokalisering
− Integration av förnybar energi, vilket lätt leder till
− Variationer i kraftflöden, samt distribuerad produktion av olika slag och så kallade mikronät
− Underlätta kundkommunikation och kunders marknadsagerande samt elhandel i
allmänhet.
− Integration av ny teknik, exempelvis laddhybrider, ellagring och smarta
belastningar. Det ger effektiva resurser för att nå balansreglering i syfte att
bättre hantera en ökande förnybar elproduktion.
− Reglering mot annan produktion, till exempel vid bortfall av elproduktion, vilket minskar behovet av reserver i elproduktionssystemen.
● Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning
● Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
● Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
● Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
● En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
● Det utreds huruvida extern spillvärme kan bidra
Storsatsning på biogas
Biogas bör framställas av lantbruksavfall, industriavfall,skogsavfall och hushållsavfall genom rötning och förgasning. Framförallt bör man framställa fordonsbränsle och vid processen uppstår spillvärme som kan gå till fjärrvärmenätet
Elektricitet och värme i samverkan Både el och värme skall kunna säljas och köpas av konsumenter,
Smarta elnät
Smart Grid (smarta elnät) pga lokal produktion av el
Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara
producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns
ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion, två
tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus – även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen.
I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora energibolagen.Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas tillbaka till Energibolagen. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” och vi skall uppdra till energibolagen att köpa
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utgör..
Smarta lösningar
Genom kunskap och påhittighet utvecklas lösningar som är smarta. Lösningar där både pengar och energi sparas med minsta möjliga ansträngning är smarta. Energi är ett område där vi kan öka effektiviteten högst avsevärt Sannolikt kan hälften av all energi sparas men får ut samma effekt.
Smart Grid d v s styrning energiströmmarna för effektiv
energianvändning
Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om
detta som något nödvändigt. Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Teknikutveckling Utvecklingen på IT-området öppnar möjligheter
att kontrollera nätens kraftflöden och för en rad smarta applikationer.14 På lång sikt, kanske tio år eller mer, skulle IT kunna ge en rad nya funktioner till elnäten:
− Bättre drift och hantering av störningar och fellokalisering
− Integration av förnybar energi, vilket lätt leder till
− Variationer i kraftflöden, samt distribuerad produktion av olika slag och så kallade mikronät
− Underlätta kundkommunikation och kunders marknadsagerande samt elhandel i
allmänhet.
− Integration av ny teknik, exempelvis laddhybrider, ellagring och smarta
belastningar. Det ger effektiva resurser för att nå balansreglering i syfte att
bättre hantera en ökande förnybar elproduktion.
− Reglering mot annan produktion, till exempel vid bortfall av elproduktion, vilket minskar behovet av reserver i elproduktionssystemen.
fredag 26 mars 2010
Varför är det svårt att diskutera vindkraft?
Energikällor vars produktion svänger med hänsynt till yttre omständigheter tex vinden och solen måste man tänka på ett annat sätt än vid konventionella energikällor.k
Det hela kan förklaras ganska enkelt
1.Om man har en viss strömkälla som ger viss mängd energi och denna strömkälla plötsligt inte producerar någon energi måste detta kompenseras av en annan strömkälla ty efterfrågan förändras ju inte pga av en viss strömkälla slutar ge energi. Mao när det inte blåser måste någon annan strömkälla träda in eller måste efterfrågan minskas eller måste man spara vindenergins energi i ett lager.
2.Detta faktum håller de flesta med om oavsett om man tycker vindkraften
3.Därför är alla också överens om att
a)balanskraft måste finnas till vindkraft och solel
b) lagring av energi
c)smarta elnät där man styr efterfrågan och utjämnar lasterna
Det är därför man måste ha en balanserad syn på intermittenta energier som solel och vindkraft
Däremot solvärmen har en annan förmåga där man kan lagra värmen över dygnet och tom säsongerna
Det hela kan förklaras ganska enkelt
1.Om man har en viss strömkälla som ger viss mängd energi och denna strömkälla plötsligt inte producerar någon energi måste detta kompenseras av en annan strömkälla ty efterfrågan förändras ju inte pga av en viss strömkälla slutar ge energi. Mao när det inte blåser måste någon annan strömkälla träda in eller måste efterfrågan minskas eller måste man spara vindenergins energi i ett lager.
2.Detta faktum håller de flesta med om oavsett om man tycker vindkraften
3.Därför är alla också överens om att
a)balanskraft måste finnas till vindkraft och solel
b) lagring av energi
c)smarta elnät där man styr efterfrågan och utjämnar lasterna
Det är därför man måste ha en balanserad syn på intermittenta energier som solel och vindkraft
Däremot solvärmen har en annan förmåga där man kan lagra värmen över dygnet och tom säsongerna
onsdag 24 mars 2010
Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften. vissa korrigeringar
Korrigeringar till förra inlägget
Vissa siffror blev fel eftersom jag blandade fel när det gällde last(effekt) och energimängd
Ojämn produktion
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större
produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vid de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man att använda naturgas. I Sverige är det vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna - vilket man inte har tillräckligt av för att tjänstgöra som full back up för vindkraften som enbart – är i fullastad 20% av tiden. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna. Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar
balanskraft i Sverige och inte heller i Europa.
Tumregel
En enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar energi så kan 10 terawattimmar komma från vind och resten måste komma antingen från i vattenkraft, kärnkraft eller fossilledade kraftverk (kol eller naturgas). Detta därför att vindkraften är igång endast 25 – 30 % av tiden. Om man skulle producera 30 terawattimrar från vind så måste man ha i förhållande till dagsläget ha en
lika stor ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant.
Alternativkostnaden för att hålla reservkraften innebär 100 % ökning av kostnaden för vindkraft.Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket ger en betydligt lägre
kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en reducerad omfattning och fundera på hur dess bidrag ienergiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet.
Småskalig vindkraft är bra
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förena med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol,jordvärme och vindenergi.
Vissa siffror blev fel eftersom jag blandade fel när det gällde last(effekt) och energimängd
Ojämn produktion
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större
produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vid de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man att använda naturgas. I Sverige är det vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna - vilket man inte har tillräckligt av för att tjänstgöra som full back up för vindkraften som enbart – är i fullastad 20% av tiden. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna. Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar
balanskraft i Sverige och inte heller i Europa.
Tumregel
En enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar energi så kan 10 terawattimmar komma från vind och resten måste komma antingen från i vattenkraft, kärnkraft eller fossilledade kraftverk (kol eller naturgas). Detta därför att vindkraften är igång endast 25 – 30 % av tiden. Om man skulle producera 30 terawattimrar från vind så måste man ha i förhållande till dagsläget ha en
lika stor ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant.
Alternativkostnaden för att hålla reservkraften innebär 100 % ökning av kostnaden för vindkraft.Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket ger en betydligt lägre
kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en reducerad omfattning och fundera på hur dess bidrag ienergiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet.
Småskalig vindkraft är bra
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förena med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol,jordvärme och vindenergi.
Realistisk syn på förnyelsebar energi
De möjliga källorna av förnyelsebar energi
Det skall finnas tre ben i energiförsörjningen nämligen förnyelsebart,energieffektivisering och kärnkraft. Den förnyelsebara energin består av bla vind,vatten, sol och bioenergi. Vattenkraften är i stort nyttjad till maximum i Sverige och några nya älvar skall vi inte bygga ut. Över åren varierar vattenkraftens kapacitet mht årsnederbörd. Solen kan spela en mycket stor roll som komplement vid värmeförsörjningen via solpaneler. I många fastigheter kan solen bidra med mellan 30-50 % av värmeårsbehovet. Det kräver att man lagrar varmvatten över dygnets timma och att man också kan lagra varmvatten i berggrunden över årstider. Däremot är solceller för direkt elproduktion fortfarande för dyrbart per kilowattimme men kan kan på sikt bli billigare. Värmepumpar har visat sig vara en succé ty den svarar idag för 10 terawattimmar och det kan bli mer. Jordvärme och solvärme via värmepumpar kan således bli en mycket viktig uppvärmning.
I bioenergi bör man satsa på biogas som kan framställas på avfall från hushåll,industri samt skogs & lantbruk. Framställningen kan ske via rötning och förgasning. Detta blir fordonsbränsle tillsammans med eldrift som ur klimatsynpunkt är det överlägset bästa.
Däremot kan man vara kritisk till eldningen av biomassa (ved och grot ) som håller på att bli en stor bristvara samt att eldning ger störa giftiga utsläpp stoft och gaser. Konkurrensen om massaved och timmer är ett annat nationalekonomisk problem.
Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften.
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vi de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man använda naturgas. I Sverige är det då vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man då vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna . Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar balanskraft i Sverige och inte heller i Europa. Men en enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar vindenergi måste producera 15 terawattimmar annan energi antingen i vattenkraft eller i fossilledade kraftverk (kol eller naturgas) I förhållande till dagsläget måste man ha 25 % ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant. Detta måste bedömas seriöst ur ekonomisk synvinkel. Därför måste man bedöma alternativkostnaden för att hålla reservkraften. Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket kan ge en lägre kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en optimal storlek och fundera på hur dess bidrag i energiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förenas med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol och vindenergi
Det skall finnas tre ben i energiförsörjningen nämligen förnyelsebart,energieffektivisering och kärnkraft. Den förnyelsebara energin består av bla vind,vatten, sol och bioenergi. Vattenkraften är i stort nyttjad till maximum i Sverige och några nya älvar skall vi inte bygga ut. Över åren varierar vattenkraftens kapacitet mht årsnederbörd. Solen kan spela en mycket stor roll som komplement vid värmeförsörjningen via solpaneler. I många fastigheter kan solen bidra med mellan 30-50 % av värmeårsbehovet. Det kräver att man lagrar varmvatten över dygnets timma och att man också kan lagra varmvatten i berggrunden över årstider. Däremot är solceller för direkt elproduktion fortfarande för dyrbart per kilowattimme men kan kan på sikt bli billigare. Värmepumpar har visat sig vara en succé ty den svarar idag för 10 terawattimmar och det kan bli mer. Jordvärme och solvärme via värmepumpar kan således bli en mycket viktig uppvärmning.
I bioenergi bör man satsa på biogas som kan framställas på avfall från hushåll,industri samt skogs & lantbruk. Framställningen kan ske via rötning och förgasning. Detta blir fordonsbränsle tillsammans med eldrift som ur klimatsynpunkt är det överlägset bästa.
Däremot kan man vara kritisk till eldningen av biomassa (ved och grot ) som håller på att bli en stor bristvara samt att eldning ger störa giftiga utsläpp stoft och gaser. Konkurrensen om massaved och timmer är ett annat nationalekonomisk problem.
Man måste ha realistiska förväntningar på vindkraften.
Det råder stora variationer i vindstyrka och därmed uppstår ojämnheter i produktionen. Vid större produktionsvolymer uppstår avsevärda balanseringsproblem i näten. Vi de låga vindstyrkorna måste annan energi tillföras för att uppehålla lasten i strömförsörjningen. I Tyskland använder man då kolkraft och eventuellt kommer man använda naturgas. I Sverige är det då vattenkraften som anges som balansering. Vid låg vindkraftsproduktion ökar man då vattenkraften vilket förutsätter att man har reservkraft i dammarna. Av kostnadsskäl byggdes inte denna reservkraft in i de svenska dammarna . Sålunda kommer vi att vid kraftigt utbyggd vindkraft stå inför trycket att bygga ut de sista älvarna vilket vi sagt nej till. Det finns således inte förnyelsebar balanskraft i Sverige och inte heller i Europa. Men en enkel tumregel säger att vid en produktion av 30 terawattimmar vindenergi måste producera 15 terawattimmar annan energi antingen i vattenkraft eller i fossilledade kraftverk (kol eller naturgas) I förhållande till dagsläget måste man ha 25 % ledig kapacitet hela tiden i vattenkraften som kan släppas på nästan momentant. Detta måste bedömas seriöst ur ekonomisk synvinkel. Därför måste man bedöma alternativkostnaden för att hålla reservkraften. Alternativet är att köra på full kapacitet i vattenkraften och kärnkraften vilket kan ge en lägre kostnad. Därför må man bygga vindkraft i en optimal storlek och fundera på hur dess bidrag i energiförbrukningen ser ut på ett realistsikt sätt. En trolig slutsats är att den storskaliga vindkraften stannar vid 10 terawattimmar dvs 1/3 av det uppsatta målet
Däremot skall man inte utdöma den småskaliga vindkraften då den går att förenas med god miljö som en källa för lokala småproducenter tex på ett lantbruk eller i en bostadsrättsförening och där de smarta elnäten kan utjämna mellan de små producenterna av sol och vindenergi
tisdag 23 mars 2010
Vad är den bästa förnyelsebara energin
Vilken är den bästa förnyelsebara energin?Det är all anledning att framhålla följande saker inom det förnyelebara energiområdet
1. Solenergi i forma av solpaneler och solceller
Solpaneler kan utan vidare svar för 35 % av en bostads årsbehov av värme eventuellt mer
2. Värmepumpar och jordvärme (redan idag ger dessa 10 TWH dvs 5 ggr mer än vindkraften)
3.- Satsa på smarta elnät (Smart Grids)
4. Satsa på elhybridbilar som drivs av el endast 20 TWH krävs för hela Sverige
5.Satsa på biogas och biometan framställt av avfall genom rötning och förgasning (Varför gör inte Stockholm mer här)
6. Vindkraften är ojämn och ger tyvärr mindre verkningsgrad än förväntat Genomsnittligt vinkraftsvek ger endast 2100 timmar per år (Därmed inte sagt vi skall bygga vindkraft men mer realism) och de smarta elnäten är absolut förutsättning
Kommunal energiförsörjning
För en kommun kan det innebära följande uppvärmingsstrategier
a. Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning och elproduktion
b.Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
c.Överskottsvärme lagras i bergrum
d.Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
e. En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
f.Det utreds huruvida spillvärme från kärnkraftsverk
eller andra industrier kan leverera spillvärme
Lokalt producerad energi
Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,
det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion,
två tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus –även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen. I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora..
Smart Grid (smarta elnät)Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.
Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,
biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider
kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas
tillbaka till Mälarenergi. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” man skall uppdra till enrgibolagen att staka ut
vägen för smart grid samt ålägga energibolagen att köpa tillbaka
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utör.
1. Solenergi i forma av solpaneler och solceller
Solpaneler kan utan vidare svar för 35 % av en bostads årsbehov av värme eventuellt mer
2. Värmepumpar och jordvärme (redan idag ger dessa 10 TWH dvs 5 ggr mer än vindkraften)
3.- Satsa på smarta elnät (Smart Grids)
4. Satsa på elhybridbilar som drivs av el endast 20 TWH krävs för hela Sverige
5.Satsa på biogas och biometan framställt av avfall genom rötning och förgasning (Varför gör inte Stockholm mer här)
6. Vindkraften är ojämn och ger tyvärr mindre verkningsgrad än förväntat Genomsnittligt vinkraftsvek ger endast 2100 timmar per år (Därmed inte sagt vi skall bygga vindkraft men mer realism) och de smarta elnäten är absolut förutsättning
Kommunal energiförsörjning
För en kommun kan det innebära följande uppvärmingsstrategier
a. Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning och elproduktion
b.Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
c.Överskottsvärme lagras i bergrum
d.Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
e. En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
f.Det utreds huruvida spillvärme från kärnkraftsverk
eller andra industrier kan leverera spillvärme
Lokalt producerad energi
Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,
det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion,
två tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus –även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen. I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora..
Smart Grid (smarta elnät)Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.
Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,
biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider
kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas
tillbaka till Mälarenergi. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” man skall uppdra till enrgibolagen att staka ut
vägen för smart grid samt ålägga energibolagen att köpa tillbaka
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utör.
söndag 21 mars 2010
Inse att kärnkraften behövs inlägg av socialdemokrater i Dagens samhälle
Läs nedanstående kopia
Det visar på att Socialdemokratin är splittrad i frågan om kärnkraften
De s-riksdagsmän som tycker som debattinögget bör rösta med regeringen
DEBATT: Inse att kärnkraften behövs!
Publicerad 18 mar 2010
REPLIK. Kärnkraftens leveransproblem är en västanfläkt jämfört med vindkraftens, skriver SSU:are i replik på S-inlägget ”Låt inte kärnkraft stoppa utvecklingen” i nr 7.
DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 10/10
ENERGI. Nyligen slogs ännu ett dystert rekord när elpriset nådde 14 kr/kWh. Delar av den elintensiva industrin tvingades dra ner och det var inte första gången i vinter. Det lär hända igen om vi inte drar rätt slutsatser om vad som hänt och vad som behöver göras.
Mycket av elbristdiskussionen har handlat om de underhåll som gjorts av äldre kärnkraftsreaktorer. Det finns skäl att undra om det måste göras på vintern, men glöm inte grundproblemet: kärnkraftverken är jämngamla med Volvo Amazon. Vi kan aldrig få en trygg energiförsörjning så länge energipolitiken vilar på så gamla kraftverk.
Att 2000-talets high tech-företag skulle vara mindre elkrävande än basindustrin är en myt. Ett exempel är det pappersbruk Stora Enso sålde till Google. Datorcentraler, med servrar och avancerade kylsystem förbrukar lika mycket el som den elintensiva industrin.
Några andra viktiga slutsatser är att om kärnkraften har haft leveransproblem så är det en västanfläkt jämfört med vindkraften. Under vinterns kalla perioder ger den mindre än 10 procent av installerad effekt, enligt beräkningar av Svenska Kraftnät. Och det handlar alltså om ett normalläge för vindkraft varje gång kylan slår till.
Ska Sverige bygga sin elproduktion på ett energislag som ger som minst när behoven är som störst? Som tvingar exportindustrin till att dra ner produktionen? I kombination med låga nivåer i vattenmagasinen ger det elbrist, rekordhöga elpriser och ett behov att importera el. Sverige görs därmed beroende av rysk gas, eller kolkraft från Danmark, Tyskland eller Polen.
Elpriser som åker berg- och dalbana är inte bra vare sig för jobben inom exportindustrin eller hushållens ekonomi. Mätare som gör att vi kan anpassa konsumtionen efter priset är säkert bra, men det är att angripa symptomen. Grundproblemet är en för liten och för instabil elproduktion. Därför är det hög tid att börja skrota de gamla reaktorerna och bygga nya.
Land efter land inser att kärnkraft krävs för att klara klimathotet och elförsörjningen. Senast ut är USA, som förenar satsningar på den gröna tekniken med nya kärnkraftverk – en modern progressiv och pragmatisk politik som vi ser det. Sverige har redan den modell Obama vill införa, och det kommer att behövas. Vi kommer att bli alltmer elberoende när även transporterna ska läggas om till tåg och elbilar.
Nu behövs en energipolitik som kan hålla Sverige igång – även på vintern.
Olivia Unesi
Ordförande, SSU Södertälje
Maria Norbell
F d ordförande, SSU Södertälje
Otto Kayser
Ordförande, SSU Värmland
Lasse Sandgren
Ordförande, SSU Skaraborg
Amir Dabboussi
Kassör, SSU Värmland
Martin Tunström
Kassör, SSU Helsingborg
Sara Asp (S), Skoghall
Liisa Petrykowska (S), Södertälje
Jan Nouh (S), Södertälje
Det visar på att Socialdemokratin är splittrad i frågan om kärnkraften
De s-riksdagsmän som tycker som debattinögget bör rösta med regeringen
DEBATT: Inse att kärnkraften behövs!
Publicerad 18 mar 2010
REPLIK. Kärnkraftens leveransproblem är en västanfläkt jämfört med vindkraftens, skriver SSU:are i replik på S-inlägget ”Låt inte kärnkraft stoppa utvecklingen” i nr 7.
DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 10/10
ENERGI. Nyligen slogs ännu ett dystert rekord när elpriset nådde 14 kr/kWh. Delar av den elintensiva industrin tvingades dra ner och det var inte första gången i vinter. Det lär hända igen om vi inte drar rätt slutsatser om vad som hänt och vad som behöver göras.
Mycket av elbristdiskussionen har handlat om de underhåll som gjorts av äldre kärnkraftsreaktorer. Det finns skäl att undra om det måste göras på vintern, men glöm inte grundproblemet: kärnkraftverken är jämngamla med Volvo Amazon. Vi kan aldrig få en trygg energiförsörjning så länge energipolitiken vilar på så gamla kraftverk.
Att 2000-talets high tech-företag skulle vara mindre elkrävande än basindustrin är en myt. Ett exempel är det pappersbruk Stora Enso sålde till Google. Datorcentraler, med servrar och avancerade kylsystem förbrukar lika mycket el som den elintensiva industrin.
Några andra viktiga slutsatser är att om kärnkraften har haft leveransproblem så är det en västanfläkt jämfört med vindkraften. Under vinterns kalla perioder ger den mindre än 10 procent av installerad effekt, enligt beräkningar av Svenska Kraftnät. Och det handlar alltså om ett normalläge för vindkraft varje gång kylan slår till.
Ska Sverige bygga sin elproduktion på ett energislag som ger som minst när behoven är som störst? Som tvingar exportindustrin till att dra ner produktionen? I kombination med låga nivåer i vattenmagasinen ger det elbrist, rekordhöga elpriser och ett behov att importera el. Sverige görs därmed beroende av rysk gas, eller kolkraft från Danmark, Tyskland eller Polen.
Elpriser som åker berg- och dalbana är inte bra vare sig för jobben inom exportindustrin eller hushållens ekonomi. Mätare som gör att vi kan anpassa konsumtionen efter priset är säkert bra, men det är att angripa symptomen. Grundproblemet är en för liten och för instabil elproduktion. Därför är det hög tid att börja skrota de gamla reaktorerna och bygga nya.
Land efter land inser att kärnkraft krävs för att klara klimathotet och elförsörjningen. Senast ut är USA, som förenar satsningar på den gröna tekniken med nya kärnkraftverk – en modern progressiv och pragmatisk politik som vi ser det. Sverige har redan den modell Obama vill införa, och det kommer att behövas. Vi kommer att bli alltmer elberoende när även transporterna ska läggas om till tåg och elbilar.
Nu behövs en energipolitik som kan hålla Sverige igång – även på vintern.
Olivia Unesi
Ordförande, SSU Södertälje
Maria Norbell
F d ordförande, SSU Södertälje
Otto Kayser
Ordförande, SSU Värmland
Lasse Sandgren
Ordförande, SSU Skaraborg
Amir Dabboussi
Kassör, SSU Värmland
Martin Tunström
Kassör, SSU Helsingborg
Sara Asp (S), Skoghall
Liisa Petrykowska (S), Södertälje
Jan Nouh (S), Södertälje
Inse att kärnkraften behövs
http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=17587
Om man läser denna debattartikel i Dagens Samhälle så förstår man att Socialdemokraterna är splittrade i kärnkraftsfrågan
Det vore väl lämpligt att de s-riksdagsmän som tycker enligt artiklen röstar med Alliansregeringen om kärnkraftens
Om man läser denna debattartikel i Dagens Samhälle så förstår man att Socialdemokraterna är splittrade i kärnkraftsfrågan
Det vore väl lämpligt att de s-riksdagsmän som tycker enligt artiklen röstar med Alliansregeringen om kärnkraftens
måndag 15 mars 2010
Folkpartiets miljöpolitik innefattar
1.Förnybar energi
2. energieffektivisering
3. Ny Kärnkraft
3. fler och mer tillgängliga naturskyddsområden
4. öka stödet till biologisk mångfald
5. skydda den svårföryngrade, fjällnära skogen
6. göra Arktis till ett marint reservat
7. stoppa utkast av fisk
8. öka skydd av Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna
9. en ordentlig genomgång av vattenflödet i Sverige för att stoppa gift och näringsutsläpp bygga våtmarker och andra NÄRINGSSPÄRRAR
10. ta vara på frilufts och miljörörelsernas stora kunskap och engagemang
11. stoppa utarmningen av arter
12. satsa stort på internationellt samarbete, och inom EU
13. följa upp och vidta ytterligare åtgärder för att stoppa illegal avverkning av regnskog.
14. arbeta f för att minska spillet av mat (20%)
15. smarta elnät
16. mer solenergi bla för att värma upp hus
17 Bygga hållbara städer och energisnåla hus
18. Elhybridbilar med el och biogas
19. utbyggnad av järnvägar och höghastighetståg
20. öka cykling och promenad till jobb och nöjen genom sammankoppling bostads- och arbetsområden
2. energieffektivisering
3. Ny Kärnkraft
3. fler och mer tillgängliga naturskyddsområden
4. öka stödet till biologisk mångfald
5. skydda den svårföryngrade, fjällnära skogen
6. göra Arktis till ett marint reservat
7. stoppa utkast av fisk
8. öka skydd av Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna
9. en ordentlig genomgång av vattenflödet i Sverige för att stoppa gift och näringsutsläpp bygga våtmarker och andra NÄRINGSSPÄRRAR
10. ta vara på frilufts och miljörörelsernas stora kunskap och engagemang
11. stoppa utarmningen av arter
12. satsa stort på internationellt samarbete, och inom EU
13. följa upp och vidta ytterligare åtgärder för att stoppa illegal avverkning av regnskog.
14. arbeta f för att minska spillet av mat (20%)
15. smarta elnät
16. mer solenergi bla för att värma upp hus
17 Bygga hållbara städer och energisnåla hus
18. Elhybridbilar med el och biogas
19. utbyggnad av järnvägar och höghastighetståg
20. öka cykling och promenad till jobb och nöjen genom sammankoppling bostads- och arbetsområden
DEN NYA KÄRNKRAFTEN 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Den nya kärnkraften
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det
som var sant för 30 år sedan är inte sant idag.
1. Utvecklingen av ny teknik inom kärnkraften
2. Ny säkerhet
3. Urantillgången blir oändlig
4. Reducering av avfall
Talare:Jan Wallenius Professor Reaktorteknik KTH Stockholm
Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
Alla är hjärtligt välkomna
Ta med vänner och bekanta
Folkpartiet Liberalerna i Västerås
Klimat,miljö och energigruppen
Karl-Erik Andersson
karlerikandersson@tele2.se
021-33 12 93
070-550 83 60
Filnamn: medlemsmöte 21 april
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det
som var sant för 30 år sedan är inte sant idag.
1. Utvecklingen av ny teknik inom kärnkraften
2. Ny säkerhet
3. Urantillgången blir oändlig
4. Reducering av avfall
Talare:Jan Wallenius Professor Reaktorteknik KTH Stockholm
Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
Alla är hjärtligt välkomna
Ta med vänner och bekanta
Folkpartiet Liberalerna i Västerås
Klimat,miljö och energigruppen
Karl-Erik Andersson
karlerikandersson@tele2.se
021-33 12 93
070-550 83 60
Filnamn: medlemsmöte 21 april
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
